Annons
Annons
Annons

Tidningen Nära på Instagram

Instagram
Annons
Annons

Näras meditationslista

Näras favoriter 1

Det gör ont när man inte blir trodd

5
Krönika
”Döm aldrig en bok efter omslaget” är ett uttryck som jag ofta tänker på. Alla har vi någon gång i livet missbedömt en person eller ett djur efter utseende, attityd, djurras eller vad det nu kan vara.

Två hundar på en strand i solnedgången. De går från varandra

"Döm inte hunden efter håren" är ett talesätt som stämmer på både människor och på djur. I veckans krönika skriver Mia om hur ont det gör att bli dömd på förhand.
FOTO: SHUTTERSTOCK

 

”Döm aldrig en bok efter omslaget” är ett uttryck som jag ofta tänker på. Alla har vi någon gång i livet missbedömt en person eller ett djur efter utseende, attityd, djurras eller vad det nu kan vara.

Min man säger ofta till mig; “Du gillar verkligen dessa trasiga själar!” Och nu senast tittade han på hunden Gus. Han har rätt för jag älskar verkligen de här hundarna med trasiga själar. Det yttre kan se trasigt ut men inuti finns en otroligt vacker själ. Gus och jag har likadana själar! Vi har ett yttre som berättar något annat än vårt inre.

När jag vid något tillfälle nämner för någon om den tid då jag blev sexuellt utnyttjad som barn är det inte många som vill lyssna eller tro mig. Även då mina barns sjukhusjournaler visar sanningen är det många människor som backar. Den bild som de målat upp av mig krackelerar. Många vill inte ta till sig en vacker saga som också innehåller något tragiskt.

Inom mig ekar ännu idag en kommentar från ett gäng högt uppsatta affärskvinnor: “Hur kan hon ha gått igenom något sådant, hon som alltid är så glad!” Det onda kan ha vilket ansikte som helst, vackert, fult, lockande eller skrämmande!

Svärmorsproblem är en annan klassiker där man inte ska vara alltför snabb med att döma på förhand. Kanske lider svärdottern i ett destruktivt förhållande till sin svärmor och ingen förstår henne. Hennes kompisar älskar hans trevliga mamma som alltid är så snäll. De kan inte föreställa sig att svärmor är det monster som svärdottern beskriver! Men de lever inte i familjens vardag och ser inte vad som händer bakom fasaden. Det finns alltid två sidor av varje historia.

Efter att jag hämtat Gus fick jag en grå plastpåse i min hand. Inuti den låg hans hälsojournaler. Jag placerade dem ouppackade på mitt kontor, för jag vill alltid höra klientens sida först innan jag tar del av vad som skrivits om hunden. Likadant gör jag i mitt arbete som djurkommunikatör.

Jag visste att Gus familj hade dömt honom som aggressiv och stressad efter branden och att han hade nafsat deras barn och husse flera gånger. I dokumenten fanns en notering från veterinären: ”Gus var med ägaren för att ansöka om pass. Hunden var väldigt smutsig och oljig i pälsen”

Min ledsenhet och ilska över att Gus blir svartmålad är stor. Gus kommer att dö med en lögn skriven i svart bläck, en dom som inte är längre sann. Precis som många människor som aldrig blir trodda sörjer hans hjärta mer än vad de anklagande händelserna innebar från början.

Att aldrig bli trodd kan vara väldigt känslomässigt traumatiskt. Jag sköt upp glasögonen i pannan och stirrade ut i tomma intet. Gus var gudomlig tillsammans med oss!

Jag ringde Benny Rosenqvist, Animals without limits räddningsambassadör på morgonen för att fråga varför han tyckt att Gus skulle komma till just mig. ”Du kan ge honom det som inte många andra kan. Hans röst och hans sanning kan komma fram då du kommunicerar med honom. Du låter honom berätta vad som egentligen hände.”

Nästa morgon packade jag ned Gus journal och tog honom med mig i min bil. Vi körde till veterinären för en ny utredning. Gus klev in på kliniken lite försiktigt, men han litade på mig. Jag berättade för veterinären om Gus bakgrund och räckte honom journalen. Under tystnad undersökte han Gus. Gus vände sig om och gav veterinären en puss.

Senare fick vi tillbaka en kopia av utlåtandet. "Gus är vänlig och lugn, inga tecken på aggressivitet eller stress. Ren och snygg i pälsen, dock fortfarande undervikt." Jag kramade Gus utanför mottagningen. Det kändes fint att Gus hade fått upprättelse, men samtidigt kunde jag inte sluta tänka på alla djur och barn som blir dömda och aldrig blir trodda.

För jag vet hur det känns.

Annons

 

Mia Mattsson-Mercer

Publicerad: 2012-07-12

Facebook-kommentarer

Medlemskommentarer

5
12 jul 2012 09:59
Som vanligt Mia... Man blir alldeles tagen och rörd av dina krönikor <3>
12 jul 2012 10:20
Så sant ... Du sätter ord på det
13 jul 2012 09:52
Tack Marianne och Minna. Ni inspirerar mig <3 kram mia>
15 jul 2012 21:39
Aj, så rätt du har. Sociala som jobbar med barn har till och med skygglappar till händelser
17 jul 2012 17:18
Irene, du har sa ratt. Dessutom tar det for lang tid. En van till mig vars son blev utnytjad sexuelt blev inte trodd i utredningen da han inte kunde saga vilken arstid det var nar ingeppen intraffade.
Skriv kommentar
Du måste vara inloggad för att delta

Inte medlem än?

Som medlem kan du...

  • Kommentera artiklar, delta i diskussioner och ge bilder "tummen upp"
  • Skapa din egen sida, eget fotoalbum och mycket mer

En nära tanke

Månadens fråga

Upplever du att fler män blir intresserade av andlighet?


Prenumerera på tidningen