Annons
Annons
Annons

Tidningen Nära på Instagram

Instagram
Annons
Annons

Näras meditationslista

Näras favoriter 1

Hunden Nonna brukade i vanliga fall vara väldigt matglad men en morgon åt hon bara en tugga. Foto: Privat

När Andra sidan viskar är det dags att återvända hem

Krönika
Allt var som vanligt denna morgon. Mina 13 fina hundar visste om hemmets morgon rutiner. Några gick ut och kissade medan de andra fortsatte att snarka vidare.

Det var verkligen meditativt att lyssna till deras olika snarktonarter. Jag tog ett par djupa andetag och sjönk tillbaka in i mig själv. Plötsligt såg jag för mitt inre min gamla häst Sixten! Jag blev förvånad för han har varit död i över 20 år och jag hade inte tänkt på honom under väldigt lång tid.

Runtom Sixten satt ett tiotal hundar, lite framför dem stod Sven. Min älskade hund Sven som dog av epilepsi för ett år sedan. Jag höll fast bilden som vibrerade inom mig och jag ville så gärna krama om honom.

Det blåste en lätt vind, som om vinden ville säga mig något! Jag tittade upp och såg ömt på alla mina hundar som fortfarande låg tryggt och sov. 

Dagarna gick, men cirka sju dagar efter min speciella upplevelse från Andra sidan såg jag att en av mina 13 hundar inte hade samma energivibration som vanligt. Hela dagen gick jag och höll ett vakande öga på henne. 

Nonna, som älskade mat och hoppade som en valp när klockan var matdags, åt endast en tugga. Men som vanligt vaknade hon under natten och ”honkade” sitt sälliknande skall som många gånger gjort mig lätt vansinnig klockan 04.00 på morgonen. Nu hörde jag att det inte var samma klang i ”sälhonken”.

Jag gick upp och lade en filt omkring henne. Nu visste jag att det var dags. Hon tittade på mig med sina kloka ögon och hon visste det också. Allt gick snabbt. 

Nonna var en lady ut i tassarna som inte ville dra ut på något drama. Alltid lika tålmodig och stark och som lärt mig vad styrka innebär. Hon var som den brittiska drottningmodern.
 
Jag bar in henne till veterinären och lade henne försiktigt ned. Med mina läppar vilandes på hennes gråa tining, viskade jag ett tack.

Jag pussade hennes lilla huvud tills jag visste att hon befann sig på Andra sidan, tillsammans med alla de andra vackra själarna. 

Nu förstod jag att det var därför själarna hade visats sig för mig under meditationen. För att förbereda mig för att släppa taget om Nonna. Det var dags för henne att komma hem.

Mia Mattsson-Mercer tillsammans med hunden Nonna
När det var dags för hunden Nonna att gå över till Andra sidan visste både Mia och Nonna det direkt. Foto: Privat


That’s Amore!
Mia Mattsson-Mercer

Annons
Text: Mia Mattsson-Mercer
Foto: Privata
Publicerad: 2016-02-25

Facebook-kommentarer

Medlemskommentarer

Skriv kommentar
Du måste vara inloggad för att delta

Inte medlem än?

Som medlem kan du...

  • Kommentera artiklar, delta i diskussioner och ge bilder "tummen upp"
  • Skapa din egen sida, eget fotoalbum och mycket mer

En nära tanke

Månadens fråga

Upplever du att fler män blir intresserade av andlighet?


Prenumerera på tidningen