Annons
Annons
Annons

Tidningen Nära på Instagram

Instagram
Annons
Annons

Näras meditationslista

Näras favoriter 1

Mia har arbetat med djurkommunikation i flera år. Men upplevelsen med den här gatuhunden var någonting annat. Något större och djupare. Foto: Shutterstock

När mina förväntningar försvann kom gatuhundens vishet fram

Krönika
Jag och min familj bodde sedan några år tillbaka i södra Italien. Varje morgon smög jag ut för att mata de hemlösa hundarna nere vid äppelplantagen. Morgonsolen värmde mitt ansikte och allt kändes bekymmersfritt.

Plötsligen kände jag mig iakttagen av en blick som borrade sig in i min själ, ja även in i mitt huvud. En kvist bröts av! Mitt hjärta slog hårt, som om bröstkorgen skulle explodera av rädsla. Var inte rädd! Hörde jag hur det ekade inuti mitt huvud.

Jag snurrade hastigt runt och tappade balansen. Jag hörde en röst inom mig! Jag tittade upp emot himlen som om jag skulle se Gud.

Jag vill dig ingenting illa. Jag har sett dig flera gånger här ensam tillsammans med hundarna. Jag beundrar dig.

Någonting rörde sig bakom mig bland äppelträden. En vacker hund iakttog mig med sina bruna djupa ögon. Det var hypnotiserande! 

Varje gång jag tänkte någonting svarade en röst inuti mitt huvud. Som en tanke, men jag visste att det inte var min tanke. 

Jag hade arbetat med djurkommunikation sedan 1998 och visst kunde djur kommunicera med en frekvens. Men detta var någonting annat. Något större och djupare.

Gå inte! Jag har något viktigt att tala med dig om. Om livet och om dig själv.

Jag vet inte hur länge jag stod där med öppen mun och bara stirrade på honom. Kanske jag fortfarande sov och drömde att jag var ute och kommunicerade med en högre tänkande hund, som nu skulle ge mig livets visdom från djurens sida.

Om det nu var en dröm kanske drömmen kunde ge mig svaren som jag kunde skriva ned för att sedan delge till andra.

Du har ett annorlunda vibrationsfält omkring dig. Ni kan alla ändra era frekvenser och känna in olika saker som djur, änglar och naturen. Att förlåta är en konst som vi hundar är duktiga på. 

När vi mister en medlem som vi älskar befinner sig den själen runt omkring oss. Om vi inte sörjer kan vi möta själen meddetsamma. 

Vi behöver inte vänta. När ni släpper tanken kommer själen, som ni vill träffa, till er. Det är okej att sörja. Men rädslan över att förlora drar till er en starkare sorg och sorgen blir större över att kunna säga adjö. Vi möts igen och igen. 

Det är kärlek.

That’s Amore!

Annons
Text: Mia Mattsson-Mercer
Foto: Shutterstock
Publicerad: 2015-09-17

En nära tanke

Månadens fråga

Upplever du att fler män blir intresserade av andlighet?


Prenumerera på tidningen