Annons
Annons
Annons

Tidningen Nära på Instagram

Instagram
Annons
Annons

Näras meditationslista

Näras favoriter 1

Hästen som Mia kommunicerade med klarade inte av ögonkontakt med människor. Där speglades människors osäkerhet, vilket påverkade hästen enormt. Den ville bli lämnad ifred tillsammans med en mentalt stark häst. Den behövde någon att följa.

När vi lyssnar till djurens kunskap kan vi hjälpa dem att läka

Krönika

Jag beundrar gatuhundarna som varken känner någon fientlighet mot ras eller kön. De har inte olika religioner som de ständigt bråkar om, utan en stark tro på villkorslös kärlek och familj. Gatuhundarna behöver inga vapen för att avskilja sina boenden. De vet tydligt var gränsen går och vad som kan hända om den överträds. Men även hästar i det fria sätter tydliga gränser. Deras auror, energier, vibrerar i ett jämnt ljus och kan ses på långt avstånd.

För många år sedan träffade jag en hästklient som var söndertrasad av människor som hade slagit honom. Jag satte mig ned utanför hästboxen och gick in i en djup meditation. Min koncentration öppnade upp den trasiga hästen och hans själ kunde träda in.

Låt mig få vara ifred men tillsammans med en mentalt stark häst. Använd inte kropp eller ögon mot mig. Människors ögon speglar när de blir osäkra. Er tanke som ändras sänds till mig. Jag flyr. Jag följer bakom dig utan att se dina ögon. Jag behöver en stark, tyst ledare som bara är. Jag är en trasig individ, men inte en trasig själ.


Ägarinnan var en ung kvinna med ett stort hjärta. Hon hade räddat hästen, men nu talade alla om för henne hur galen hon var, som hade skaffat en ännu galnare häst. Hästen strök sina öron bakåt och raspade sina tänder längs med gallret. Ett hotfullt hissande hördes från honom. Stallägaren slog sopborsten mot gallret, svärandes åt hästen. Det skar i mitt hjärta och jag kunde se ägarinnans ögon bli glansiga.

Jag kände att hon pendlade mellan att lyssna på mig, en som talade med hästar, och att lyssna på en man som ständigt gick omkring och talade högt om sina meriter. Till min glädje nickade kvinnan mot mig, hon skulle göra vad hennes häst hade förmedlat via mig.

Kvinnan log och kände sig starkare. Vi skildes åt med kramar och entusiasm. Några veckor senare fick jag ett telefonsamtal. Kvinnan hade omkommit i en bilolycka och hästen hade avlivats kort därefter. Jag var totalt förstörd. Jag ville aldrig mer arbeta som djurkommunikatör!

När jag månader senare var på väg till New York träffade jag ett amerikanskt medium. Efter ett par timmars konversation tog hon min hand och sa:

”Du kan prata med allt, men föredrar djur. Jag ser en svart häst med en blond kvinna vid sin sida. De är lyckliga nu. Mia, djur har inte skyddsänglar på samma sätt som vi människor. Djuren har en renhet och behöver inga lärdomar.

Med tårar i ögonen och en tacksamhet för meddelandet, insåg jag att djuren är här för människornas lärdomar, inte tvärtom.

That’s Amore!

Annons
Text: Mia Mattsson-Mercer
Foto: Shutterstock
Publicerad: 2017-03-09

Facebook-kommentarer

Medlemskommentarer

Skriv kommentar
Du måste vara inloggad för att delta

Inte medlem än?

Som medlem kan du...

  • Kommentera artiklar, delta i diskussioner och ge bilder "tummen upp"
  • Skapa din egen sida, eget fotoalbum och mycket mer

En nära tanke

Månadens fråga

Tror du på ett liv efter döden?


Prenumerera på tidningen