Lär känna ett indigobarn

Två flickor leker ute i naturen
Att våga se på sig själv eller sitt barn som någon med unika förmågor och att söka sig till en stödjande miljö är A och O för ett indigobarn, skriver Katinka Wallner.
FOTO: SHUTTERSTOCK
 
Varför kallas de indigobarn? Jo, därför att i dessa barns aura kan du se just färgen indigoblå. De är extremt aktiva och uppfattas ibland som jobbiga. Men de har en stark känsla för djur och natur, stor medkänsla för utsatta människor och kan ge healing och massage. Ett indigobarn har mycket att ge.

TEXT: KATINKA WALLNER
 
Har du ett barn som är särdeles aktivt? Kanske rent av överenergiskt? Som pratar i ett och har svårt att ta in vad du säger. Det kan gälla även de enklaste instruktioner, trots att detta barn är oerhört smart när det gäller såväl tekniska som praktiska uppfinningar?

Har du ett barn som kräver ständig aktivitet, som har en obändig tro på sig själv för att i nästa sekund falla i gråt i en total känsla av att vara värdelös. Kanske är du sådan själv? Möjligtvis har även du eller ditt barn diagnosticerats med benämningen ADHD eller någon annan så populärt kallad ”bokstavsbeteckning”.

Enligt den ”nya” och ”andliga” tidens sätt att tänka kan det faktiskt röra sig om ett så kallat indigobarn! Ett indigobarn är någon som fötts på senare år på jorden och som är här för att hjälpa mänskligheten upp till en högre andlig nivå. Det är alls inget ”fel” på dessa barn alltså! De har enbart en enorm känslighet och låter sig inte styras på samma sätt som tidigare generationer av barn vad gäller regler, uppförande och allmän ”ordning”.

Men dessa människor är absolut inte elaka i sitt ofta krävande sätt att vara, tvärtom återfinns de alltid med en enorm känsla för djur och natur, för mänsklighetens lidande, för sin förmåga att älska allt och alla samt att sprida glädje omkring sig. Förutsatt att de får verka i sin sanna natur.

Indigobarn är ofta människor som i sitt vuxna liv  arbetar med att guida och hjälpa andra människor. Till exempel som healer, medium, naturläkare. Men de kan också återfinnas i yrken som musiker, författare, föreläsare. Yrken där de får möjlighet att föra ut kärleksbudskapet i någon form.

Gemensamt för  dem alla är alltså strävan att föra ut något gott till världen, men det kan ofta vara svårt att i barndomen finna sig till rätta i en omgivning styrd av regler och tänkande från en ”äldre” tidsålder.

Därför blir alltså många av dessa barn felaktigt diagnosticerade som barn med koncentrationsstörningar och blir medicinerade.
 

Uppmuntra och ge kärlek

Att våga se på sig själv eller sitt barn som någon med unika förmågor och att söka sig till ett stödjande miljö är A och O för ett indigobarn. Många går dock igenom en svårare barndom med mobbing, känsla av utanförskap och ständig kamp mot trötta föräldrar som inte förstår det egna barnets behov. Men detta är också en del av de villkor indigobarnen har att leva efter för att kunna utvecklas optimalt. Att själv ha upplevt till exempel utanförskap, skapar i sin tur en ännu högre medkänsla för utsatta människor och ger större möjlighet till ett gott framtida arbete med dessa människor. 

Vad kan man göra som vuxen om man misstänker att man har ett indigobarn? Svaret är kärlek, kärlek och ännu mera kärlek. Sätt tydliga gränser, men förklara även för barnet vad gränserna är till för. Ett indigobarn har svårt att acceptera regler utan förklaring! Försök även stimulera barnets egen inneboende kreativitet genom att ge dem nycklar därtill.

Om barnet exempelvis älskar att uppfinna och bygga saker, gå gärna ut i naturen, plocka kvistar, löv och annat ”naturmaterial” och uppmuntra till egna byggen på en bestämd plats i hemmet. Likadant med papper och rit- eller målarmaterial, eller om barnet föredrar att skriva. Ofta har dessa barn även mycket spring i benen och älskar naturen. Varför inte scouterna? Eller någon annan av Friluftsfrämjandets aktiviteter? Att få röra sig fritt i kombination med lärande är en oslagbar kombination för ett indigobarn.

Lyssna alltid på dem, låt dem få ”tala för sin sak” om det är något de vill göra. Om du bara avfärdar dem som ”stökiga” eller jobbiga kan du lätt få en orkan av ett litet åskmoln!
 

Tydliga regler behövs

Till sist, när det gäller deras intuition och medialitet – låt den få utvecklas! Även om du inte förstår till fullo vad barnet talar om är det av yttersta vikt att du visar att du tar det på allvar. Besök gärna ett medium eller någon annan öppen person som har kontakt med sitt andliga Jag, som kan stötta barnet i dess naturliga utveckling. Det finns ingen hejd på vad indigobarnen kan ge sin omgivning om de bara tillåts. Låt dem ge dig healing, massage, förmedla budskap genom sång, musik eller genom att berätta vad de ser för sin inre syn. Du kommer att häpna över vad din lilla älskling kan ge dig!

Ska man då låta barnen styra och ställa fritt i hemmet utifrån tanken att de är indigobarn? Absolut inte. Tydliga regler behövs, men återigen, förklara varför. Regelbunden sömn, regelbundna måltider, samt helst mat utan tillsatser av färgämnen och konserveringsmedel är det bästa för ett känsligt indigobarn. Och var försiktig med godis! Nötter, choklad och torkad frukt är att föredra framför konstgjorda sockerprodukter och smågodis gjort på restprodukter från djur. Och har ni möjlighet att i familjen lägga om kosten till en vegetarisk sådan, gör du ditt älskade indigobarn en stor tjänst. Och besparar djuren lidande på köpet.

Steget efter indigobarnen är dock redan här, i form av kristallbarn. Dessa barn är födda på 2000-talet och för oss vidare till en ännu lättare andlig nivå, där kärleken genomströmmar varje handling; respekt för såväl djur som natur, där tankar om att inte äta djur, att utöva ärlig känslighet och respekt i allt vad man gör, genomsyrar livet. Framtiden är här!
 

Några kännetecken på indigobarn:


☼  Snabbtänkta och intelligenta
☼  Stark vilja
☼  Enormt kreativa och handlingskraftiga
☼  Ärliga
☼  Deras handlingar styrs av en tro på  rättvisa och godhet
☼  Lättsårade och lättavvisade
☼  Enorm medkänsla med allt levande
☼  Starkt behov av djupa, nära relationer
☼  Låg respekt för auktoriteter
☼  Högt EQ (emotionell intelligens)
☼  Medialitet
☼  Drivs av en enorm skaparkänsla och längtan att göra gott
☼  Intresse för utövande av musik, konst eller andra kreativa aktiviteter
☼  Bra ledare
☼  Blir lätt uttråkade, svårt att vänta på sin tur
☼  Risktagare
☼  Stark utstrålning
☼  Fastnar lätt i missbruk
☼  Har en stark känsla av att deras liv har ett högre/viktigt syfte
☼  Stark intuition
☼  Svårt att somna på kvällen, samt ofta svårt att somna om på natten om de vaknar och har ofta mardrömmar
☼  Lider av depression och självmordstankar
☼  Känsliga för kemikalier och konstgjorda tillsatser i maten
☼  Individualister
☼  Verbalt begåvade
☼  Har fått antydningar från omgivningen eller till och med diagnostiserats med ADHD/ADD

 

Vill du veta mer?


Här är tips på några sajter och en bok som skriver om indigobarn:
www.indigo-visdom.se
www.indigobarn.se
http://auratransformation.se/auraIndigo.htm
www.celestin.se
”Älskade indigobarn”, Agneta Bentsen (Ringblomman förlag)
Skriv en kommentar
2012-04-18 16:12
Tack för fin artikel. Fick genast större förståelse för mig själv. Tack!!/ Sanna
agneta
2012-01-11 15:18
Hej Agnes, Katinka och Ruth. Var själv Vegetarian i över tio år, väldigt noggrann med vad jag åt för att få i mig både protein och vitaminer som tex B12. Anledningen till att jag gick över till vego kost var att min man växte upp med det och smakade kött första ggn när han var 15år. Efter mina drygt tio år som vegetarian var jag ständigt dålig i magen, det tog 12 år att bli gravid och då fick jag hjälp av en tandläkare som var duktig på mineraler och vitaminer. Det är först nu med hjälp av ett medium och naturläkare jag förstått att jag tydligen inte alls ska vara vegetarian, att jag behöver det animaliska proteinet och har svårt att tillgodogöra mig det från växter. Min undran blir ju då självklart, ska jag ändå fortsätta med den vegetariska kosten och förbli sjuk? Jag vet inte vad det rätta är för oss människor, att äta kött lr endast vego men en sak är jag säker på, vi kan inte ha den djurhållning vi har idag och med gott samvete äta kött. /mvh.agneta
Agnes
2012-01-06 18:58
Det som skiljer en andligt medveten varelse - antingen man kallar sig indigobarn eller inre - är enligt min uppfattning att man inte kan eller vill skada någon annan medvarelse. Därför är dödandet oanturligt och hör till det primitiva förflutna, då människan inte hade något annat val. Kan man verkligen döda och äta en vän? För mig är det i alla fall totalt främmande, och ett av skälen till att jag känner mig främmande i denna värld. Som tack och lov också bebos av medvetna människor, de som vågar göra ett medvetet och kärleksfullt val!
Ruth
2012-01-06 00:32
Jag är stor djurvän och köttätare. Jag äter från frigående höns här på Orust, tuppana föds upp i stället för att dödas dagsgamla. Det ser jag som mer livsbejakande än att låta bli, de får i alla fall leva ett liv. Vi får ägg från hönorna. Det finns massor med lantraser som behöver bevaras vid sidan av de ordinarie produktionsdjuren. Eller är det bättre att de dör ut och betesmarkerna växer igen o många växter dör ut när biotoperna förstörs? Att vara vegetarian behöver inte vara det bästa för djur o natur. Indigobarnet Ruth som tänkt ett steg längre.
2012-01-01 21:16
Vilket fint svar, Katinka, tack.. Roligt att det finns så kloka barn som din son! Jag har själv inga barn, tyvärr, det blev inte så, men jag valde också att vara vegetarian som mycket ung trots att ingen i min familj eller ens omgivning är det. Men jag vet ju det finns de som förstår... Och som du säger, bättre försöka vara en god förebild istället för att strida för sin sak. Önskar allt gott på det nya året!
2011-12-25 10:33
Hej Agnes! Jag tror att fler och fler människor blir medvetna om att allt liv kräver respekt, sedan blir ju barnen självklart guidade av föräldrarna, men säkert känner man intuitivt vad både man själv och omvärlden mår bättre av. Det viktigaste man som förälder kan göra är att våga tänka efter själv, inte göra som "alla andra". Min son är nu 10 år, har varit vegetarian i hela sitt liv, ibland är det jobbigt för honom eftersom han så ofta blir ifrågasatt av klasskamrater, men han säger alltid att han aldrig vill vara något annat än vegetarian när jag frågar honom vad han själv vill. Han är så stolt över det och värnar allt liv, något även jag även självklart försöker, jag har varit vego större delen av mitt vuxna liv trots en totalt oförstående omvärld när jag först blev det för 25 år sedan. Ett av de bästa val jag gjort! Jag tror inte man kan förändra världen genom att tala om hur man tycker, utan genom att leva förändringen istället :-D Varm Julkram Katinka
Agnes
2011-12-24 22:05
Är det inte så att indigobarn då de är gamla nog att förstå att det som ligger på tallriken har varit levande varelser, själva väljer att inte äta detta? Jag hoppas att det är sant att fler och fler människor här på jorden får en högre medvetandenivå, men ibland kan man tycka att det går bakåt i utvecklingen istället, med tanke på och hur många som förespråkar att man ska äta kött, utan tanke på djurens lidande. Kram Agnes
Ditt namn:  
Din epost: (Visas ej)
Din hemsida:
Kommentar:  
Vår nätetikett