Chefredaktör Madeleine Walles t.v. tackar terapeuten Madeleine Bergström som hjälpt henne att besegra fobin.
Alla bär vi på rädslor. För vissa av oss blir de en fobi och ett hinder i livet. Helt i onödan, visar det sig. I 50 år har Näras chefredaktör Madeleine Walles haft ormfobi. Hon har inte ens klarat att se orm på bild. Terapeuten Madeleine Bergström hjälpte henne ner i hypnos för att bli kvitt skräcken.
TEXT: MADELEINE WALLES, FOTO: LOVISA GRANBERG
Orm. Djuret – ja, till och med ordet - har fyllt mig med fasa hela mitt liv. Jag har haft svårt att säga det. Knappt kunnat skriva det. Och jag har inte klarat av att se djuret, ens på bild. Min man har alltid fått läsa morgontidningen före mig för att riva ut eventuella ormbilder.
Sen kan ju bilder dyka upp helt oförberett, särskilt när man läser mycket tidningar på jobbet. Många gånger har jag skrikit i högan sky när ormbilder dykt upp utan förvarning. Det har fått mina kollegor att varna mig för tidningar jag inte bör läsa…
Vi pratar fobi, total skräck för ett djur som inte ens finns i min närhet. Som jag knappt ens har sett levande. Spelar ingen roll. Ormar är det äckligaste jag vet. Och jag har ingen aning om varför. Jag har många gånger funderat över att gå en KBT-behandling, men backat lika fort. Den formen av terapi kräver att du möter det du är rädd för och då blev behandlingen i sig en skräck. Uteslutet.
Istället bestämmer jag mig för att prova hypnos och bokar ett möte med Madeleine Bergström på Terapicentrum.
När jag sitter i en fåtölj mitt emot henne och berättar om min rädsla känner jag mig dum som blir rädd för en bild. Jag hör ju själv hur knasigt det låter.
– Rädsla i sig är både sunt och logiskt, säger Madeleine vänligt och intygar att jag inte alls är knäpp.
– Det är en naturlig och vettig reaktion på något som man upplever som farligt, men när det övergår i fobi så är rädslan extremt överdriven. Det finns ingen broms för hur man reagerar. Men det är synd om fobin blir ett hinder i livet, för det är jobbigt att alltid behöva undvika saker.
Fobi påverkar fler än dig själv
Madeleine har mött människor med alla möjliga sorters rädslor. Vanligast är rädslan för spindlar och ormar, för att flyga eller för att prata inför folk.
– När du listar vad människor är mest rädda för så kommer faktiskt detta med att tala inför en grupp högst upp, säger Madeleine. Före rädslan för att dö. Det är märkligt att man kan vara mer rädd för att prata än för att dö.
Alla har vi rädslor och en stor andel av oss människor har en rädsla som är så stark att den gränsar till fobi. Vi är alltså många som mår dåligt, helt i onödan. För rädslor kan man bli av med, menar Madeleine. Ofta med en enda hypnosbehandling.
Hon berättar om en kvinnlig klient som hade så svår flygrädsla att det blev ett problem för hela familjen. De älskade att resa, men för kvinnan var flygskräcken så stark att hon bokade av i sista minuten. Eller tog sig fram med tåg. Sen kunde hon inte njuta av semestervistelsen eftersom hon måste hem också…
– Efter hennes terapi tackade hela familjen för den hjälp de fått, en mamma som äntligen var glad och förväntansfull inför en resa. Och så är det ofta med rädslor, de drabbar inte bara den som har fobi. Den påverkar även människor runt omkring.
Man kan ju undra varför så många är livrädda för spindlar men inte för tvestjärtar? Båda kan dyka upp i en golvspringa, båda är små och ofarliga. Ändå upplevs den ena som mycket äckligare än den andra.
– Ja, det här med fobier är ofta ologiskt. Många gånger finns det inte någon förklaring till rädslan, vi minns inte att vi blivit skrämda av det vi är rädda för. Kanske har det att göra med upplevelser i tidigare liv.
– Sedan tror jag att rädslor är nedärvda i generationer. Vi människor förändras inte lika snabbt som världen. Jag tror att vi har med oss rädslor från mänsklighetens vagga. Från tider då mörker, ormar, öppna platser verkligen innebar en fara.
Drake med slingrande svans
Jag lägger mig på britsen och Madeleine sätter sig intill mig. Det hörs stillsam, meditativ musik. Madeleine ber mig att blunda. Hennes röst är behagligt lugn och jag känner mig trygg i hennes närhet. Hela tiden talar hon till mig långsamt. Hon ber mig att slappna av i höger fot, fortsätta upp längs benet och upp genom hela höger kroppshalva. Sedan samma sak med vänster sida. Hon avslutar med ansiktet.
Jag är djupt avslappnad, men ändå fullt medveten om var jag är och vad som händer. Detta har Madeleine noga påpekat för mig före hypnosen, jag kommer inte att ”försvinna bort”, jag kommer inte att sova utan bara vara i en extremt djup avslappning. Hon ber mig att se mig själv gå på en skogsstig och ta in allt det vackra omkring mig. Det känns ungefär som när jag mediterar, jag vandrar fram i en underbar miljö, hör fågelkvitter, ser träd, gräs och blommor. Madeleine leder mig fram till den vackraste plats jag vet, där jag gärna vill vara. Jag får stanna där en stund.
Hela tiden kommer jag allt djupare in i avslappningen, jag upptäcker att jag inte längre kan känna mina händer och fötter. Ändå kan jag höra min mage kurra.
– Du ser ett litet barn som leker med en drake, säger Madeleine med långsam röst. Du ser hur draken lyfter mot himlen och du ser att draken har en lång, glad svans som ringlar sig i luften. Den ringlar sig precis som ett djur du inte tycker om att möta, men du vet att det är helt ofarligt. Det är en drake och den är på väg bort, upp mot himlen.
Visst kan jag se draken, jag uppfattar att jag ler lite åt bilden och åt att jag skulle kunna bli rädd för drakens svans.
Madeleine fortsätter att prata och får mig ännu mer avslappnad. Jag går nerför en backe, allt längre ner steg för steg. Och allt djupare in i hypnosen. Madeleine förklarar att ormar är djur som är mer rädda för mig än jag är för dem. Att de helst försvinner bort så fort som möjligt. Och att bilderna på ormar aldrig kan göra mig något illa.
Hon tar mig tillbaka till min vackraste plats, jag sitter där på min bänk och tittar ut över havet. Tar in allt det vackra och känner mig lycklig. Ja, det gör jag faktiskt!
Nu berättar Madeleine att jag kan se en orm som ligger i solen en bit bort, jag tittar på den men jag känner inget obehag.
Nej, märkligt nog så gör jag inte det. Den ligger där och ser riktigt fridfull ut. Jag känner mig nöjd med mig själv.
Sakta tar Madeleine mig tillbaka upp ur hypnosen, hon räknar baklänges från fem till ett och jag öppnar mina ögon. Kroppen känns tung och det tar emot att komma tillbaka. Jag hade det väldigt skönt där i min djupa avslappning. Jag får ett glas vatten och det behövs, jag är torr i munnen.
Jag tittar ut genom det stora fönstret. Där ute finns en stor gräsmatta och jag tänker för mig själv att det inte skulle göra det minsta om det låg en orm och vilade där ute. Jag tittar på Madeleine och berättar om min tanke och jag hör själv hur lätt det låter när jag säger orm. ORM! Det är bara ett ord.
– Efter hypnosen säger de flesta: ”Vad skönt det var”, berättar Madeleine. Många är förvånade över att de kommer ihåg allt som hänt under hypnosen. Och de flesta upplever en frihet.
Ja, det är ett bra sätt att beskriva känslan. Frihet. Det känns som att något lyfts från mina axlar. Ett problem har suddats ut. Jag är fri.
Ser stora förändringar snabbt
Madeleine bekräftar att klienter ofta hör av sig efteråt och tackar, de är väldigt lättade över att ha fått hjälp.
– Det är en utmaning varje gång jag ska hjälpa någon som har en fobi, säger hon. Man vet ju inte var man hamnar. Men det är väldigt stimulerande att arbeta med människor och att få positivt gensvar. Jag får i mitt arbete se stora förändringar snabbt, det är fantastiskt att kunna ge människor ett bättre liv!
Men om terapin hjälpt eller inte märker man ju först när man utsätts för sin rädsla. I bilen bestämmer jag att jag ska sätta mig framför datorn när jag kommer hem och googla på ormbilder. Jag måste testa. Märkligt nog känner jag inget obehag av tanken, jag känner mig faktiskt lite upprymd. Jag köper en sallad på vägen och tar den med mig till datorn, går in på google och tvekar ett ögonblick. Jag väljer att ta det lite försiktigt, för säkerhets skull. Jag skriver in sökordet SNOK. De är ju inte riktigt lika äckliga, tänker jag.
I nästa ögonblick fylls min dataskärm av bilder av kryllande snokar. Nej, det känns inte mysigt direkt. Men jag rullar villigt ner, tittar på alla bilderna och låter dem ligga kvar medan jag börjar äta min sallad.
Det förvånar mig faktiskt allra mest. Att jag kan äta samtidigt som jag tittar på bilderna!
Jag tar mod till mig och skriver in ordet ORM i sökraden. Och nu kommer den verkliga utmaningen. Det är groteska bilder som syns på skärmen, ormar med två huvuden, en fakir som låter en orm ringla in genom näsan, en orm som just svalt ett stort djur…
Det här är bilder som jag tror vem som helst, även den utan ormfobi, skulle rygga inför. Och som sagt, jag njuter INTE. Men jag sitter kvar.
Kommer jag någonsin att gå in i terrariet på Skansen? Jag vet faktiskt inte, det får framtiden utvisa. Och vad händer när maken slutar riva ut bilder ur morgontidningen och jag möter en orm helt oförberedd? Ingen aning. Kanske måste jag tänka på draken som flyger där på himlen, det lilla barnets drake med den långa svansen. Och tänka den logiska tanken att bilden inte kan göra mig något ont. Det är bara att bläddra vidare…
Det här är Madeleine Bergström:
Ålder: 58 år.
Bor: I en lägenhet i Tomelilla.
Familj: Två döttrar, en son och katterna Sigge och Ginger.
Jobbar: Som terapeut på Terapicentrum.
Erbjuder: Hypnoterapi, regressions-terapi, reikihealing, indisk huvud-
massage, bindvävsmassage.
Kostnad: En hypnosbehandling som varar ca två timmar kostar 975 kronor.
Detta kan Madeleine hjälpa till med: Rädslor av olika slag. Sluta röka. Gå ner i vikt. Våga tala. Våga flyga. Avslappning. Somna lätt.
Madeleines egen rädsla: ”Jag har själv haft närmast fobi för ormar. Så köpte vi hus i Stockholms skärgård, där det visade sig krylla av snok på tomten.
I min älskade trädgård! Jag bet ihop,
knatade runt i gummistövlar och tvingade jag mig själv att möta faran.”
Kan hypnoterapi vara farligt? Behandlingen bör undvikas om du har epilepsi, någon sjukdom i hjärnan eller mår psykiskt dålig.
Kontakt: 0739 – 70 47 20
Mer info:
www.terapicentrum.com