Vi alla kan missa mycket av det som finns framför oss, eller inom oss, om vi inte håller våra ögon öppna och är vaksamma i livet. Det finns många människor som är blinda för alla magiska och fantastiska saker som finns framför dem. Kanske är du en av dem, kanske inte?
Jag tror att jag har blivit ganska bra på att se magin och det fantastiska som finns, men det har jag inte alltid gjort det. Jag vill gärna utveckla detta för det är ganska spännande.
Jag är helt övertygad om att när vi blir medvetna om frid, harmoni, skönhet och enkelhet i livet, kommer vi att märka hur vår medvetenhet växer. Det är då vi ”öppnar våra ögon”
Jag tror att vi kan uppleva under och magi genom denna medvetenhet.
Mina förväntningar infrias genom att strålande saker händer och på sätt så hjälper jag dem att ”få liv”.
De tråkiga ögonblicken blir intressanta när ingenting tas för givet. Tacksamheten växer och frodas. Jag tror på att tacka mycket, för det finns något väldigt fint, snällt och stort i ett ”tack”. Det största är att älska och kärleken är grunden för det andliga livet. Hitta kärleken till dig själv, var kärleken i ditt liv. Var glädjen, vänta inte på den. Var möjligheten, vänta inte på den. Var din egen bästa vän, ge till andra. Välsigna allt du har och får.
Jag tror att vi gör livet mer komplicerat är vad det är. Om vi hade gjort hälften av det vi tänker i goda handlingar till oss själva och andra, hade vi också älskat mer.
När vi funnit det vi älskar, ska vi ge av oss själva, det allra bästa.
Varje människa har gåvor. Vilka speciella gåvor har du? Dölj dem inte, för de är viktiga för dig och för andra. Du har ditt unika, som är du! Det unika är en gåva. Finn detta och skänk det sedan vidare. Alla unika gåvor behövs för att skapa en helhet. När du får känslan och kan se dig själv som en del av helheten, kommer du inte vilja hålla igen med det du har att ge. Du är så betydelsefull!
Jag tror att vi alla kan känna oss små och lite ensamma ibland, när vi inte vet vad som händer eller om något tragiskt sker i våra liv. Det är inte fel att känna sig uppgiven eller ledsen, men det kan bli fel om vi stannar kvar i känslan och i situationen. Vi glömmer våra gåvor, att älska, välsignelsen i det vi har och kärleken till oss själva och andra. Det finaste för att känna oss som en del i helheten.
Vi låter yttre omständigheter styra oss alltför mycket, istället för att ta hand om de gåvor vi har. Jag tror inte att vi människor alltid förstår vilken kraft vi har att kunna påverka vårt eget och andras liv.
Varma kramar från mig,
Anna
