Hemlösa människor och gatuhundar har en inre rikedom

Respektera alla ni möter här i livet. Döm aldrig någon efter hur de ser ut, för bakom varje ansikte döljer sig en vacker själ. Det skriver Mia i sin krönika.

Text: Mia Mattsson-Mercer
Foto: Shutterstock

– Neka aldrig en framhållen hand, hur smutsig den än är, sa jag med en barsk ton till mina två barn.

Barnen hörde på mitt tonläge att jag menade allvar.

– Respektera alla ni möter här i livet. Döm aldrig någon efter hur de ser ut, för bakom varje ansikte döljer sig en vacker själ, fortsatte jag.

Under vår uppväxt här på jorden möter vi flera människor och djur som alla har en historia att berätta.

För många år sedan reste jag och min mamma till New York. Det var på den tiden då internet och mobiltelefoner ännu inte existerade. Mamma förstod engelska men kände sig otroligt osäker med att prata språket. Med flera förmaningar från mig om att inte prata med främlingar, och absolut inte gå ut ensam i mörkret, lämnade jag henne ensam i storstaden ett par dagar.

När jag kom tillbaka till hotellet på Manhattan satt mamma nere i baren. Hon vinkade glatt åt mig. Jag kunde direkt se att det var en ”annan” mamma, som sken med en slags livlighet. Jag frågade henne om hon hade gillat sevärdheterna medan jag varit borta. Mamma skrattade förtjust, det hade hon verkligen gjort. Hon hade träffat hemlösa människor! 

– 
Mia, du kan inte ana vilka underbara människor jag träffat. Det regnade och var trist, men jag tvingade mig ut på en promenad. Jag tog inte handväskan med mig för jag ville inte bli rånad. Fråga mig inte vart, men jag kom till en gata där hemlösa låg blöta och frusna. Jag skämdes! Jag hade inga pengar utan stod bara där och stirrade. En hemlös man tittade på mig. Jag visste inte vad jag skulle säga, men jag ville förklara för honom att jag inte ignorerade honom. Jag hade bara inga pengar med mig.

 Jag drog ut mina fickor för att visa honom att jag var tomhänt. Plötsligen reste han sig upp och kom emot mig! Jag blev livrädd och stod som fastfrusen. Hans smutsiga hand tog min hand. ”Var inte ledsen, damen, jag bjuder dig på kaffe!”. Han trodde att jag var fattig!

– 
Mannen tog mig till ett närliggande café, och Mia, det var den godaste koppen jag druckit på länge. En kopp av visdom. Hans berättelser var helt underbara, vilken livssyn. Jag var så tacksam att jag inte kunde prata engelska, bara sitta tyst och ta in. Vilken man!

Under livets gång kommer flera av våra inspiratörer att visa sig för oss i olika skepnader. Om vi ser in i deras ögon ser vi det vackraste i allt – själar som talar till oss.

That’s Amore!

Fler krönikor

Publicerat

Prenumerera

Nära är en tidning som skriver om andlighet och inre välbefinnande. I tidningen medverkar det kända mediet Benny Rosenqvist och flera andra intressanta personligheter.