Vad är andlighet?

Ordet andlighet väcker något i de flesta människor. För en del står andlighet för något religiöst, vilket antingen är positivt eller negativt för dem. En klok terapeut sa en gång; "De religiösa behöver andligheten men de andliga behöver inte religionen". Det ligger något i det!

Så vad är andlighet då? Är det att tro på änglar? På Gud? Är det att tro på att det finns olika dimensioner? Eller är det en tro på att andevärlden finns? Om det skulle vara så, varför räcker det inte med att tro på allt detta? Återigen, vad vi tror på är en sak men vad vi gör med den tron är en annan.

Så om andlighet inte är vår tro, vad är det då? Som jag ser på andlighet, så ryms det inom följande mening; Andlighet handlar om hur jag behandlar mig själv och andra.

Om min religion är vacker men min behandling av mig själv och andra inte är sann, villkorslös och kärleksfull – var är andligheten då? Om jag som medium utövar min förmåga men sätter mig själv på piedestal – var är min andlighet då? Om jag som änglahealer utövar min healing men kommer med fantasibudskap om kommande hälsoproblem som klienten inte kan göra något åt – var är andligheten då? Ibland är det lättare att hitta andligare människor inom traditionella yrken än inom den andliga "professionella" sfären.

Jag lägger inget dömande i det. Det har jag tidigare gjort genom att ta strid för mer etik och moral, men all kamp föder mer kamp, så jag har lagt ner den kampen. Nu för tiden så konstaterar jag enbart och gör mitt bästa för att själv agera utifrån min sanning.

Det finns inga gurus i världen som kan ge oss de sanningar vi behöver. Vi behöver bli vår egen guru. Och jag menar att det är både sant och möjligt. Vi kan ha olika förebilder inom det andliga området som till exempel Jesus, Buddha, Muhammed, Gandhi med flera. Vi må beundra dem eller tillbe dem. Samtidigt är det en fälla eftersom det är lätt att se dem som förmer än oss själva. Vår sanning är att vi ÄR Jesus, Buddha, Gandhi och ja, alla andra. Det finns ingen separation – vi är alla Källan! Men vi behöver alla, var och en, själva hitta dit.

Buddha sa; "Jag gick min väg, nu får du gå din". Kontexten i det uttalandet är att man inte kan gå i någon annans fotspår eftersom dina svar inte finns där. Vi behöver trampa upp vår egen stig – hur smal och snårig den än verkar. För det är vår egen andliga väg som är svaret på alla våra frågor, alla våra rädslor, alla våra hinder.

Anden finner vi inom oss och därför är det dit vi ska gå för att förstå vem vi är. När vi väl hittat hem så inser vi att vi kommit fram till en plats vi aldrig lämnat.

Namasté
Jai