Den senaste veckan har det inte blivit några blogginlägg från min sida. Anledningen är att min dator kraschat och där försvann lite inloggnings- och lösenuppgifter på vägen. Ja, det var inte bara datorn som gick sönder. Plötsligt så startade espressomaskinen av sig själv och "ballade" sedan ur helt. I en fönstersmyg stod alla mina diplom fråmn utbildningar som jag gått. De har stått så sedan knappt ett år då jag inte tyckt  det vara lönt att sätta upp dem förrän nya kontoret är klart. När jag kom hem en dag låg alla diplomen på golvet med sönderslagna ramar och glassplitter överallt. På toppen av det så kom jag in i kurslokalen och då hade whiteboarden trillat framåt (omöjligt enligt alla naturlagar). Så, det blev till att boka in ett medium och få koll på vad sjutton det handlar om. Trots att jag själv verkar som medium, så är det omöjligt att själv ge sig in i det när man är känslomässigt involverad och mitt uppe i funderingar kring saker och ting. Som tur var fick jag tag i Dennis Axelsson, så det löste sig och vi fick råd och tips från nära och kära som ville komma igenom. Ja det kan vara både turbolent och dyrt att ha släkt på andra sidan :DDD

Har tagit min gamla dator till hjhälp så länge. Måste erkänna att alla händelserna gjorde det svårt att vara lugn och närvarande i mig själv. Men jag har åtminstonde inte blivit förbannad och lämnat mig själv helt och hållet :)

Ha en bra dag alla.

Har du haft besök av andra sidan hemma hos dig? Skriv en kommentar vetja!

Kram

Per Ola

Såg ett program på på TV (se länk nedan tillYoutube där programmet finns) om en illusionist som åk världen runt för att undersöka mystiska berättelser som florerade. En av historierna handlade om en munk i Nepal som påstods kunna levitera, d v s sväva i luften. Efter mycket möda och besvär och massor av tid lyckades han hitta denna munk. 

De pratade och han ville så gärna se den här munken levitera. Till slut gick munken med på det. och mitt framför kamerorna, satte sig munken (de filmade honom hela tiden utan klipp) så ser du hur han sätter sig i en ring av stearinljus. Efter en stunds meditation ser man hur munken lyfter från golvet högre och högre. De filmar under honom och runt honom - HAN SVÄVAR! Helt sjukt. Illusionisten bekräftar att det inte fanns linor, något under eller bakom munken.! Samtidigt borde jag inte vara förvånad, tankens kraft är oändlig. 

Här är länken till Youtube så du kan se med egna ögon :)

Kram

Per Ola

Hörde på radion att en mamma kört och krockat. Hon ammade sitt barn samtidigt som hon körde. I bilen fanns ytterligare två barn. Först förfärades jag över dumheten. Sedan insåg jag att det enda som skiljer det denna mamma gjorde vad mot många andra gör inte är någon större skillnad. Hur många gånger har du inte kört förbi någon som sitter och sms:ar samtidigt som de kör? I trafiken skickas det sms, pratas i telefon och kollas på datorn. Vi har ibland en övertro att vi kan klara allt och tänker inte ett dugg på de katastofala konsekvenser det kan innebära för oss själva och andra. Brisetn på närvaro är uppenbar. Att köra bil blir en bisak medan man gör det man tycker är viktigare. Man är så längt i från sig själv och sin egen närvaro som det bara går. Det är vansinne!

Jag gjorde själv en dumhet för några år sedan. Jag stod stilla med en bil framför mig vid ett rödljus. I handen hade jag en burgare som jag åt samtidigt. När ljuset slog om så körde bilen framför mig fram och jag med. Sedan sa det pang när jag körde den andra bilen i baken. Hastigheten var för liten för att det skulle bli skador men hur billig kände jag mig inte när den andra bilföraren såg vad jag gjorde? Så lägg bort alla saker när du kör och var närvarande i bilkörningen - det är inte bara klokt det är är nödvändigt!

Kram

Per Ola

Jag är så fascinerad över vår fysiska organism. Föreställ dig att att du la din kropp i under ett jättestort elekronmikroskop som hade oändliga möjligheter att se in mellan dina atomer. Det skulle se ut som i ett teleskop som där man tittade ut i rymden där planeterna svävar i fritt. Precis som de håller sina banor i detta oändliga väv, svävar dina minsta beståndsdelar fritt men hålls samman av ett "osynligt lim" som kvantfysikerna är väldigt intresserade att forska mer om. För något håller ju ihop oss eller hur? Visst är det häftigt. Och ännu häftigare när man inser att vissa av de här partiklarna i vår kropp innehåller det vi kallar medvetande. Vi är min själ ett riktigt mirakel. :)

Per Ola

Ja nu är vi där - 2012! Jag själv har många tankar och förväntningar om detta år. Nyårslöftet är att nu är det slut med sockret. Läsk, godis och kakor ska inte åka i min mage. Det känns bra! Mayakalendern är också intressant. Vad ska hända? Spännande. Och Tidningen Nära, denna tidning som fått lov att växa och tas emot av många andligt intresserade - härligt! Och kanske, kanske kommer välrdfreden framåt, och miljöfrågorna, och kanske får vi chans att visa varandra omtanke och omsorg som aldrig förr? Låt oss hjälpas åt!

Gott Nytt År på oss allihop!

Kram

Per Ola

I natt var en sådan där, nuför tiden, ovanlig natt. Jag tillät mig att bli stressad på kvällen då jag satt med papper, ekonimiska uträkningar, avdrag etc för huset vi bygger. Läsningen på Skatteverkets sida gjorde mig inte lugnare, jag förstod helt enkelt inte vad det stod. Så när jag gick och la mig vid midnatt så var pulsen och hjärnan igång. Jag låg och vred och vände på mig till kl 02.14 då det bara, från ingenstans, dök upp en fråga i mitt huvud; står bilen parkerad på rätt sida för datumparkeringen? Anette hade haft bilen sist och hon sov sött bredvid mig. Jag bestämde mig för att allt var lugnt. Men två minuter senare dök det upp igen. Jag var redan irriterad sedan tidigare och att få 400:- böter dessutom....Jag knuffade på Anette och frågade henne om bilen, och hon mumlade att hon inte visste. Jag fick på mig kläderna och gick ut och mycket riktigt, den stod fel. Jag flyttade bilen och gick in och kröp till kojs nöjd med att ha sparat några hundralappar i alla fall. Man får vara glad för det lilla :)

Idag så löste sig resten också. Det brukar ju göra det. Men det är den där känslan som gråver i en och som när den väl tar tag i en, har svårt att släppa taget. Jag använde alla mina Mindfulnessverktyg jag kunde men i natt gick det inte bara. Det kan jag acceptera och därför också släppa det. Skönt.

Undrar vad jag ska göra med de 400 kronorna jag sparat? Kanske köpa en ny avslappningskiva och en påse lugnande kvällste? :)

Kram och god fortsättning!

Per Ola

Lillejulafton, klapparna är inslagna, dammsugaren undanstoppad och maten inhandlad. Tror baske mig att det känns rätt så bra :)

Jag önskar dig en Underbart God Jul & Ett Fantastiskt Gott Nytt År!

Varma hälsningar

Per Ola

Att förhålla sig till julstress är inte självklart enkelt. När man står mitt inne i affären i kö till kassan och någon annan, som fullkomligen struntar i att det är kö, bara travar förbi bort till kassan som blir ledig och lägger upp sina saker. Intressant - här kommer jag och jag har mer brått en er andra. Eller jag är viktigare än ni andra. Eller, är det bara mina tankar? Han kanske inte insåg hur kösystemet funkade? Så kan det också vara! Orsaken sker alltså i mitt huvud? Ja, så är det. När jag insåg det så kunde jag släppa irritationen även om händelsen finns kvar. För har jag inte råkat göra något liknande själv någon gång? Eller gjort andra misstag? Jo, så är det. Jag tror att det är stressen i oss som gör oss på heslpänn. Så jag andas. Och andas. Ocha andas och puff så släpper det. Tids nog sitter vi där allihopa och packa upp julklappar och ser Kalle Anka eller ät en god middag med nära och kära. Vi hinner det vi hinner och gör vi inte det, så blir det ju bra ändå eller hur? 

Må gott och glöm inte hämta andan i allt julstök :)

Kram

Per Ola

Har haft en fundering som följt mig i flera dagar. En kursdeltagare berättade att hon fått den här frågan från en terapeut; Hur skulle du vilja att ett minnestal om dig skulle vara? Vad skulle det innehålla om hur du var, hur du levde, dina egenskaper, vad du gjort? Det fick mig till att fundera över samma sak. Vad vill jag att de människor jag mött ska säga om mig? Vad jag uträttat? Hur vill jag att människor ska minnas mig? Kärleksfull, ömsint, empatisk, förstående? Eller finns inslag av högmod, egofixering, bitterhet osv? 

Kanske skulle jag skriva ett minnestal över mig själv som sedan får bli en ledstjärna? Ett manus att följa i livet om vad som är viktigast för mig. Ja den här frågan blev en tankeställare som hette duga. Tack så mycket :)

Kram

Per Ola

Sitter och skriver manus till mitt radioprogram på sönda och tänkte att temat skulle vara livsglädje. Efter att ha surfat runt på Internet, på sidor med vederhäftighet, en stund så blir jag ganska varse om att Livsglädje är ett resultat av något. Livsglädje är inget man bara vaknar med en dag när det kom inflygande genom förnstret. Vi skapar själva grunden för det och dess varaktighet och intensitet. Några intressanta synpunkter är de här;

1. Om vi känner oss som offer för omständigheterna så innebär det också att vi lagt makten utanför oss själva. Om andra är orsak till att vi inte känner livsglädje så är det ju andra som måste se till att vi får den tillbaka.- Och vem styr då i våra liv? Alla förändringar kommer inifrån och genom att återta ansvaret för våra egna liv kan vi också skapa den känsla vi vill leva med!

2. Om vi säger ja men menar nej så sänker vi vårt psyke. Så länge vi lever efter andras förväntningar eller krav så lever vi inte våra egna liv. Så ge ta tillbaka tin rätt att säga ja till dig själv och nej till andra

3. Ibland mår vi bra och ibland skit. Vi kan vara arga, sorgsna, känna glädje eller avsky. Tillåt inte bara de "bra" känslorna utan känn det du känner för det är ok.

4. Våga vara den du är. Var genuin och "naken" i ditt sätt att vara. Ingen är perfekt och ingen är värdelös. Det är bara egot som tycker en massa. Alla känslor är tillåtna.

5.Var här och nu och ha så roligt du bara kan i varje stund. Att skämmas för den man är eller att inte våga visa vem man är bygger på skam och skuld. Och de bygger på att vi tror att andra inte ska acceptera oss som vi är. Släpp det och var den du är fullt ut!

Jag tycker det här är så bra! Och kägger jag sedan till Mindfulness som förhållningssätt med acceptans, tillit, tålamod, att avstå från att värdera och döma så blir det ännu bättre.

Jag har mycket livsglädje i mitt liv. Ibland så skyms solen av molnen när mitt ego sparkar igång men idag är jag medveten om detta och kan göra något åt det. Processen är evig så länge jag lever mitt liv på jorden. men målet är inte att bli något. Mitt mål är att vara i det som är fullt ut och på så sätt göra val som gagnar mig. Min livsgkädje är med mig för det mesta och den växer sig allt starkare. Och jag hoppas att du också känner livsglädje i ditt liv. Du, loksom jag, är värd det!

Per Ola

Jag tillhör dem som älskar att hålla på med många saker, att varje dag inte är densamma. Men det finns en baksida med det. När jag sätter igång med för många förändringar så tenderar vardagen att bli osäker eftersom saker och ting ibland tar tid. Att förändra i arbetet, få balans mellan arbete och fritid, bygga nytt boende, ge tid till mig själv och familjen - allt det där kräver planering, eftertanke och tid och ibland...ja då hopar det sig och "inget" fungerar som jag vill. Inget är klart och flera förändringsbollar hänger kvar i luften. Jag har skapat dem allihopa men när mitt tålamod och min tillit inte räcker till då kommer oron och stressen, jag har m a o öppnat bakdörren för egot. 

Därför ska jag ta helgen till att själv landa, det är enda sättet att tillåta bollarna att häna där utan att jag ska involvera mig. Jag är där jag är och gör det jag gör och det får vara bra nog. De förändringar som inte är klara får vara oklara. Jag ska också påminna mig om att inget är konstant och att önskan om kontroll är en illusion. Vi tror ofta att vi kan (eller vill) kontrollera hur våra liv ska se ut, men det går inte. Allt kan hända, smått som stort och om jag kan acceptera detta, så försvinner också oron och stressen. Jag börjar med att göra andningsövningar ofta för att komma tillbaka till mig själv. Bollarna ska få hänga där de gör, för eller senare kommer de ner, en efter en och om jag då är närvarande så kommer jag att kunna fånga dem. Som det heter; Carpe Diem - fånga dagen. I sin riktiga betydelse, fånga nuet, just nu denna sekund. Det finns ingen framtid, bara ett nytt nu och sedan ett nytt nu osv.

Har du också för många bollar i luften? Gör som jag - observera din andning, hur bröstkorgen ändrar sig. och tar tankarna dig iväg till en av dina bollar, så återkom bara till att observera din andning igen. Och igen Och igen. Utan att döma dig eller värdera det som sker. Bara om och om igen. Sitt i 5-10 minuter. Bryd dig inte om hur det går, bara gör det. Se vad som händer, upplev hur annorlunda det känns. 

Ha en skön helg och glöm inte att vara snäll mot dig själv :)

Kram

Per Ola

Idag har jag hållt Mindfulnesskurs hela dagen. Först eleverna som ska bli instruktörer och i kväll nybörjarna. Resten av helgen ska hela gruppen gå tillsammans. Det är så underbart att få vara i den här närvaron hela dagen, att berätta om Mindfulness och öva tillsammans. Det blir sådan dynamik där öppenhet, kärlek och empati kommer fram och delas. Jag är så tacksam över vetskapen att alla som kommer söker Mindfulness för att de vill ha något annat ut av livet. De ger det här till sig själv som en kärleksgåva. De kanske inte tänker så, utan ser det som ett sätt att förhålla sig till livet och ev problem i ens mönster. Men det ÄR kärlek. Medveten närvaro är kärlek - att bli medveten om den man egentligen är bakom alla tankar och känslor - ja det är fantastiskt. Just nu känner jag en instesiv kärlek till mig själv och andra, ja hela existensen. Underbart :)

Jag önskar dig som läser detta det bästa i livet - det är du värd!

Kram

Per Ola

Death is nothing at all.

I have only slipped away into the next room.

I am I and you are you.

Whatever we were to each other

that we are still. 

Call me by my old familiar name.

Speak to me in the easy way

which you always used.

Put no difference into your tone,

wear no forced air of solemnity or sorrow.

Laugh as we always laughed at the

little jokes we enjoyed together.

Play, smile, think of me, pray for me. 

Let my name be ever the household

word that it always was.

Let it be spoken without effect,

without the ghost of a shadow on it.

Life means all that it ever meant.

It is the same as it ever was,

there is absolutely unbroken continuity.

What is this death but a negligible accident.

Why should I be out of mind because

I am out of sight?

I am just waiting for you, for an interval,

somewhere very near, just around the corner.

All is well. 

Henry Scott Holland 

Nu har jag börjat göra radioprogram igen på Radio Active och det är så himla roligt. Varje söndag har jag micken för mig själv under en timme och får prata om det som intresserar mig mest - livet och alla dess hörn. Så jag bloggar, skriver i Nära och sitter på radion och pratar. Jag håller storseanser och har grupper av elever. Gillar jag att synas och höras? Svar Ja! Ibland så kommer en aning eftertänksamhet om det är mitt ego som gillar att synas och höras för att jag ska bli bekräftad och det ligger nog en del i det, men förhoppningsvis inte mer än att det är hanterbart . Vårt ego tar sig många uttryck och mitt "andliga" ego må vara synligt, men jag försöker att inte göra mig till en viktigpetter eller sätta mig på piedestal. Jag är väl medveten om att man inte alltid har mest att säga bara för att man hörs mest. De som är mer återhållsamma och "bara" öppnar munnen någon gång ibland är ofta de som kommer med alla bra saker. De pratar när de har något viktigt att säga, annars har de inget behov. Intressant. Jag har inget behov av att vara nummer 1 men däremot att få vara en del av dem som sprider kärleksbudskap i någon form. 

På tal om nummer 1. Idag är ju en viktig dag utifrån numerologi (som jag inte kan något om egentligen). Men många pratar om 11.11.11 kl 11.11. Just då satt jag tyst och pratade med mina guider och bad en lite bön till min högre kraft. Jag tror att oavsett vad denna tiodprunkt betyder så hänger det på vad jag lägger in i min tankekraft. Och jag la in positivitet och en härlig framtid. 

Jag önskar dig och alla andra i vår värld allt det bästa som vi tillsammans kan skapa och sprida - kärlek!

Kram

Per Ola

I helgen har jag och Anette hytr en lite stuga på ett litet "berg" vid havet i Kivik. Fanstastiskt vackert. Vi har slöat, myst, ätit gott och bara funnits. Det har också gett tid för tankar kring vikten av att föja sitt hjärta - att göra det man brinner för och inte drivas av rädslan för att pengar eller tid inte ska finnas. Jag vill inte längre arbeta för brödfödan, jag vill fullt ut arbeta för livet, glädjen och utvecklingen. Då kommer det andra också att följa med, både tiden och pengarna. Jag har nyss diplomerat mig som medium, jag är diplomerad Mindfulnessinstruktör och dito healer och Tidigare Liv-tearpeut. Jag är andlig lärare och arbetar som terapeut. Varför håller jag då på med annat undrar jag ibland? Varför släpper jag inte taget. Jag lovar att göra mitt bästa för att följa mitt hjärta. I bloggen framöver kommer du att kunna följa hur det går framöver :)

Kram

Per Ola