Det spökar på Bjärsjölagårds slott

Under 1500-talet beboddes Bjärsjölagård av danska kungligheter. Birgitta Folkesson har varit slottsansvarig i det pampiga slottet under 39 år och kan det på sina tio fingrar. Hon känner ofta av en andlig närvaro, men känner sig inte rädd längre.

Text: Kersti Hilding Hansen
Foto: Kersti Hilding Hansen, Slottet

År 2014 spelades ”Stjärnorna på slottet” in här. Många av de 27 gästrummen var bokade för kändisarna och filmteamet. Det var det året då bland andra Helena Bergström, Özz Nûjen och Harriet Andersson deltog.

– Jag vet att filmteamet som hade sina sovrum i den norra flygeln högst upp blev så rädda att de bestämde sig för att bo i samma rum, säger Birgitta och ler glatt.

Hon är inte förvånad, för under sina snart 40 år här på slottet har hon ofta känt av en närvaro som är svår att beskriva med ord.

– De första 20 åren var jag rädd för spökena, jag upplevde det som att jag var bevakad. På den tiden var jag dessutom mörkrädd, vilket gjorde att jag ibland inte kände mig så bra till mods, säger Birgitta och fortsätter:

– Men sedan dess har jag liksom bott in mig i slottet, jag har vant mig och accepterat att det finns en närvaro. Här på slottet är jag aldrig ensam, jag känner ofta hur något sveper förbi snabbt, och då kan jag samtidigt känna kyla.

 

BjärsjölagårdPå Bjärsjölagård har röster hörts och fotsteg har förföljt folk i trappan.

 

Spökvandringar på slottet

När det där händer idag registrerar Birgitta bara incidenterna som vanliga och normala. Så är det här på slottet och så ska det vara. Men eftersom det nu bor en massa spöken på Bjärsjölagårds slott så bestämde sig Birgitta för att låta de gäster som är nyfikna få ta del av dem på ett spännande sätt. Hon bjöd in Mikael Wilson, skådespelaren som driver det skrämmande eventbolaget Skräckfabriken i Lund, att starta spökvandringar runtom i slottet. Det blev succé, och alldeles lagom hemskt.

– Jag har alltid känt mig välkommen här på slottet, både av de synliga och de osynliga invånarna, säger Mikael.

Vi har satt oss tillrätta i den vackra blå salongen med kaffe, te och kakor för att reda ut begreppen kring vem eller vilka det är som spökar på Bjärsjölagårds slott och om knepen man kan ta till för att slippa vara rädd.

– Jag har tagit för vana att alltid skapa en monolog med slottet innan jag startar mina spökvandringar. På det sättet bygger jag upp en positiv stämning. Jag känner bara av snällhet här, säger Mikael.

Han har läst på om vilka det är som sägs spöka här och har också tagit till sig alla berättelser från gäster som hört röster, känt vindpustar, lyssnat till steg och sett skuggor svepa förbi. Utifrån dessa historier skapar han sina läskiga spökvandringar med start efter mörkrets inbrott.

– Många gäster har sagt att de upplevt mystiska saker i jaktmatsalen, säger Birgitta, jag har hört berättelser som: ”Någon var där, fast jag vet att jag var helt ensam, jag kände ett plötsligt vinddrag eller jag hade en känsla av att inte vara ensam.” Ibland blir gästerna till och med lite uppjagade och vill gå och lägga sig.

Hört röster

Något Birgitta själv varit med om när hon vet att hon har varit alldeles ensam på slottet är att hon har hört röster från jaktmatsalen inifrån biblioteket som ligger vägg i vägg.

– När stjärnorna bodde här på slottet användes ett av sovrummen på bottenvåningen, och jag vet att man i det rummet kände obehag, säger Birgitta, utan att nämna några namn.

Vem är det som spökar på slottet?

– Den sista privata ägaren som bodde här hette Marja Hedberg Braathen. När hon dog år 1958 var det Hushållningssällskapet som köpte slottet och som driver det än idag. Alla möten här på slottet går det inte att styra över. Ibland tror jag att det är Marja jag känner av. Hon vill nog ha lite kontroll på en, säger Birgitta.

Det hänger en stor oljemålning av Marja Hedberg Braathen i ett förrum till det stora slottsköket. För ett antal år sedan fick slottet besök av ett barnbarn till Marja, som berättade att hon hade ärvt det armband som Marja bär på sin ena handled då hon blev avmålad.

 

Birgitta står framför en porträttmålning av slottsfrun Marja Hedberg Braathen.Birgitta framför en porträttmålning av slottsfrun Marja Hedberg Braathen, som ägde slottet fram till 1958.

 

– Vi fick armbandet i present av barnbarnet och det har vi hängt upp i en liten inramning intill porträttet, säger Birgitta.

Det har sagts att Marja, den sista slottsfrun, inte var snäll. Det berättas att hon styrde med järnhand och hennes två söner hade det enligt historierna inte så lätt.

Köpesumman låg på 1,6 miljoner kronor år 1958. Därefter har Hushållningssällskapet genom åren lagt ner minst 48 miljoner på renoveringar.

– Kanske upplevde sönerna Hedberg, som inte lever idag, en bitterhet över att slottet såldes så billigt. De har varit här och hälsat på under åren och jag har då passat på att ställa massor med frågor om Marja, men jag har aldrig fått några svar. Ingen av dem ville prata om sin mor. Det hade varit spännande att få veta mer om henne och om varför hon går igen. Jag känner att hon tittar till mig om dagarna och kollar så att jag gör rätt här på slottet, säger Birgitta.

Mikael har en annan historia som handlar om den elake fogden Bydelsbach, som under 1300-talet bodde på Beritzholm (så hette borgen innan slottet byggdes).

– Det sas om honom att han var en elak och hård fogde. Det går historier om att han slog ner böndernas protester mot hans hemska styre genom att kalla in legosoldater från Tyskland. Sedan hans tid på slottet vilar här en förbannelse över byggnaderna, säger Mikael.

Hälsning från Andra sidan

Under samtalets gång framkommer det att Birgitta under hela sitt liv setts som intuitiv och hon menar själv att hon är vidskeplig.

– Jag får ofta höra av personalen att jag vet saker som jag rimligtvis inte borde känna till, säger Birgitta.

Mikael kontrar nu med att berätta att han under senare år har upplevt en del saker som gjort honom fundersam. Han har inga direkt mediala erfarenheter, men för några år sedan när tre av hans närstående gick bort under loppet av några år hände det märkliga saker.

– Jag har fått klara signaler från Andra sidan, vilket gjort mig mer öppen för att lyssna. Min far dog 2008, 69 år gammal. Han hade levt ett hårt sjömansliv, och var lite av en enstöring. Han dog ensam i sin lägenhet och det tog några veckor innan vi hittade honom. Efter hans död befann jag mig i hans lägenhet och var då med om något kusligt.

Hans köksklocka hade stannat. Men medan jag stod i hans kök så började klockan slå, och ticka med tydliga slag, säger Mikael.

Det tog han som ett tecken på att hans far skickade honom en hälsning från Andra sidan. Lite senare var det dags igen.

– På min fars begravning mötte jag en av hans vänner, en gammal kollega från sjön. Vi bestämde oss för att ses och prata om farsan. När vi satt på en restaurang och talade om min far, då hörde jag hur radion plötsligt spelade låten ”En fattig trubadur” med Cornelis Vreeswijk. Just den låten spelade vi på farsans begravning, säger Mikael.

Fotsteg och röster

Nu är det dags för rundvandring. Från stora salar med kristallkronor, och pampiga matsalar och bibliotek kan man nästan höra slottet viska om svunna storhetstider då kungligheter och fogdar bebodde slottet. Vi går upp för en snirklig stentrappa (och plötsligt blir det beckmörkt, elen stängs plötsligt av utan att vi vet varför).

Vi tittar på en vägg där en gravid piga sägs ha blivit inmurad. Vi kikar in i de vackert bäddade gästrummen där stjärnorna på slottet en gång bodde och vi tar oss allra högst upp till riddarsalen där många gäster känt av närvaro. Birgitta och Mikael hjälps åt att peka ut var Marja har synts till och var det går sägner om att röster har hörts och fotsteg har förföljt folk i trappan.

– Det finns något här. Det är inget man ser, men något man känner. En natt gick larmet och jag fick rycka ut, jag körde hit och låste upp. Då kände jag av att något eller någon fanns här, någon var nära. Men varför larmet gick det har jag aldrig fått någon klarhet i. Ett av mina stora intressen är att ta reda på mer om vilka som tidigare har bott här och vilka det är som går igen, säger Birgitta.

 

Mikael och BirgittaMikael Wilson och Birgitta Folkesson

 

Det här är Mikael
Ålder: 56 år.
Familj: Fru, tre söner, en bonusdotter, ett barnbarn.
Bor: I Lund.
Gör: Egenföretagare, entreprenör, driver Skräckfabriken, pedagog.
Hemsida: skrackfabriken.se

Mikaels bästa tips för att inte låta sig skrämmas av spöken:

  • Be om lov att vara på deras plats.
  • Fråga dig själv, vad är det värsta som kan hända?
  • Prata med andra om dina upplevelser.
  • Tänk på att spökena är mer rädda för dig än vad du är för dem.

Det här är Birgitta
Ålder: 59 år.
Familj: Man, två barn.
Bor: På en gård i utkanten av Hörby.
Gör: Slottsansvarig.
Kontakt: Telefon 0415-412 90, e-post bjarsjolagard@hush.se
Hemsida: bjarsjolagardsslott.se

Birgittas bästa tips för att inte låta sig skrämmas av spöken:

  • Acceptera att du känner en närvaro.
  • Försök inte mota bort andar.
  • Låt spökena vara i fred – då lugnar de ner sig.

Bjärsjölagårds slott

  • Fem kilometer väster om Sjöbo i Skåne ligger Bjärsjölagårds slott.
  • Under 700-talet var platsen ett kungligt fäste för den mytomspunne vikingen Harald Hildetand.
  • År 1363 köpte den danske kungen Valdemar Atterdag borgen Beritzholm där också hans dotter, unionsdrottningen Margareta, bodde i perioder.
  • I början av 1500-talet raserades Beritzholm och material från borgen forslades till Bjerröds ladugård strax intill för att i slutet av 1500-talet byggas upp till det nuvarande Bjärsjölagårds slott.
  • När Skåne blev svenskt i slutet av 1650-talet överläts gården i enskild ägo till familjen Cronacker-Coyet.
  • År 1766 lät den äldsta sonen bygga det nuvarande slottet i rokokostil.
  • Kalkbrytning har skett på Bjärsjölagård sedan 1600-talet och då släkten Bülow tog över driften av gården vidareutvecklades kalkbrytningen.
  • År 1924 köptes egendomen av ryttmästare Louis Hedberg, vars dödsbo sålde Bjärsjölagårds egendom till Hushållningssällskapet år 1958. Sedan dess är slottet en uppskattad plats för möten, bröllop, fest och kusliga event.
  • Slottet var år 2014 inspelningsplats för ”Stjärnorna på slottet”.

Anmäl dig till Näras nyhetsbrev!

Jag har läst och godkänner villkoren.

Prenumerera

Nära är en tidning som skriver om andlighet och inre välbefinnande. I tidningen medverkar det kända mediet Benny Rosenqvist och flera andra intressanta personligheter.