Vardagen skulle snart ta över rofylldhetens energier som behagfullt dansade omkring honom, där han satt på en väska. Mannen älskade livet och friheten. Inga krav och inga måsten. Många tyckte synd om honom för han hade ingenting.
Hunden, en ståtlig rottweiler korsning, satt vid sidan om den hemlöse mannen lugnt och fint, med ögonen fulla av värme. De hade varandra, ett starkt band där de delade på allting som de fick.
De hade ett underlägg och en filt när vintern kom. Några människor stannade och gav honom varm mat och en tallrik hundmat till hunden, vars namn var Zeus. I det ögonblicket kände han tacksamhet.
Han skrattade hjärtligt åt människorna när de rusade förbi under morgonen, stressade för att hinna med dagen. Men han kände en sorg när han såg att precis alla människorna, stora som små, sprang omkring med sina telefoner och var upptagna. Ingen tittade på det vackra längre!
Han tyckte själv att han och Zeus var vackra för deras energier vibrerade fortfarande. Han klappade om sin älskade trogna vän som han alltid hade en kommunikation med.
Mannen hade trasiga skor. Han hade tidigare varit vid Stadsmissionen där man kunde få kläder. Men denna gång var där inte mycket kläder för det hade skickats till andra behövande som haft det svårare, sa volontärarbetena.
Men vem mäter det svåraste i livet? Inte konstigt att människorna bråkar om vem som har det svårast, samtidigt läser de överallt att tacksamhet skall de känna, för de har det ju så bra.
Men vem mäter vem som har det bra? De yttre synbara såren som syns eller den inre smärtan som människorna bär omkring på?
”Kom Zeus så går vi och sätter oss på nästa papperskartong och tittar på gudomligheten, stjärnorna och samtalar med Han där uppe. Vi har ju friheten och varandra. Vi är rika du och jag.” Men vem mäter vad rikedom är?
De gick tillsammans i lugn takt, han och Zeus. Deras auror lyste likt stjärnorna på himlen.
Det hade varit ett lärorikt samtal. En förklädd visdom som jag lätt hade missat i dagens stress om det inte varit för min dotter Olivia, som satte sig ned hos hunden Zeus.
That’s Amore!
Mia Mattsson-Mercer