Fortfarande efter 140 år ligger den lilla glänsande lyckopengen, som den unge Egmont hittade på gatan, i en ask på koncernens huvudkontor i Köpenhamn. Att slanten förde tur med sig vet vi idag med säkerhet. Egmont är ett blomstrande företag som också lägger sig vinn om att ta ansvar för de svagaste i samhället.
Och det är kanske inte så konstigt, med tanke på att grundaren själv hade en fattig bakgrund som kom att prägla hela hans liv. Egmont föddes år 1860 av en ung, ogift, 21-årig kvinna vid namn Karen Petrine Petersen.
Fadern var enligt födelseattesten okänd. Petrine, som inte hade någon möjlighet att ge sin son faderns efternamn, bestämde sig för att istället ge honom pappans förnamn. Egmont fick pojken alltså heta som tilltalsnamn.
I slutet av 1800-talet var det inte lätt att som kvinna vara ensamförsörjare till ett litet barn. Petrine fick kämpa hårt för sin och sonens överlevnad. Hon försörjde dem genom att sy kläder och att laga mat. Eftersom hon var mån om Egmonts välbefinnande lät hon honom under ett par år bo hos sin syster ute på landet, i den by där hon själv en gång vuxit upp.
Tack vare Petrines omsorger hade Egmont, trots avsaknad av pengar, en bra och stabil uppväxt och han hade en nära kontakt med sin mor även om det geografiska avståndet mellan dem under några år var långt.
Redan som 13-åring blev Egmont lärling hos en boktryckare i Köpenhamn. Hur det kom sig att han valde just boktryckarbranschen är det ingen som riktigt vet, men det skulle senare visa sig att det var ett riktigt lyckokast. Egmont, som var en mycket ambitiös och vetgirig lärling, fick nu lära sig boktryckarkonsten från grunden.
All dåtidens teknik blev vardagsmat för honom och efter fyra års lärande kunde han titulera sig typograf. Tråkigt nog var det vid den tiden många typografer som gick arbetslösa, utsikterna att få jobb var ganska små. Det alternativ som stod till buds var att starta eget.
År 1878, bara 17 år gammal, bestämde sig Egmont H Petersen för att dra igång sitt eget lilla boktryckeri hemma i sin mammas kök på Korsgade i Köpenhamn. Det fanns inget startkapital att tillgå, men genom att sälja sin älskade symaskin kunde Petrine gå i borgen för sin son, och då gick det att ordna med ett lån för att införskaffa de nödvändiga inventarierna.
Den dag då Egmont var på väg för att hämta den första tryckpressen fann han på gatan den omtalade lyckopengen, en 25-shillingslant. Han stoppade den i fickan och kände sig stärkt av turen den kanske skulle bära med sig. Namnet på det nya företaget fick bli ”P. Petersens Bogtrykkeri”, och så hette verksamheten så länge Egmont själv levde.
Snart började affärerna blomstra, antalet medarbetare växte stadigt. Man kan säga att Egmont H Petersen var en pionjär inom boktryckarkonsten i Danmark, han var faktiskt först med att trycka komplicerade färgbilder i böcker. 
Verksamheten utvecklades snabbt till att inbegripa också tidskriftsproduktion. Veckotidningen Hjemmet blev ganska omgående en stor succé.
Så småningom behövdes mer plats. Efter ett par år flyttade verksamheten in i allt större lokaler, då öppnades möjligheten att etablera sig i en nybyggd tryckeri- och kontorsbyggnad som döptes till Gutenberghus. Det fick också företaget heta. Namnet hämtades från boktryckarkonstens fader Johann Gutenberg.
År 1992 bestämdes det att Gutenberghus skulle döpas om till namnet Egmont efter sin grundare. Än idag ligger Egmonts huvudkontor kvar på samma plats i Köpenhamn.
Under åren då Egmont började bygga upp sin affärsverksamhet var han en eftertraktad ungkarl i den danska huvudstaden. Han såg trevlig ut och var uppskattad för sin vänlighet. Men år 1890, vid 30 års ålder, mötte han så till sist den stora kärleken i Anna Elisabeth Abel, dotter till en av mammans kusiner. Tillsammans fick paret fem barn i rask takt.
Det finns många berättelser om att Egmont var en kärleksfull far och äkta man. Efter att alla barnen hade somnat på kvällen brukade han gå runt till var och en och se till så att alla hade det bra. Barnen har senare i sina liv berättat om vilken uppmärksam och snäll pappa Egmont var, trots att han arbetade både hårt och mycket.
När Egmont var 53 år gammal drabbades han av sjukdom och opererades för cancer i magen. Strax innan han dog, bara 54 år gammal, skrev han sitt testamente. Han hade ju byggt upp ett imperium och var en förmögen man.
Vid hans död var barnen ännu inte myndiga och hans fru kände inte till mycket om hans affärer. Egmonts önskan var att hålla ihop förlaget, han ville att avkastningen skulle fördelas mellan hans familj och den stiftelse han skapade för välgörande ändamål. Tyvärr hann Egmont aldrig se det nya blomstrande Gutenberghus innan han dog år 1914.
När Egmont H Petersens dog omvandlades hans företag till en stiftelse. Han som själv hade vuxit upp under fattiga förhållanden, visade i sitt testamente att han tyckte det var viktigt att stötta utsatta familjer, framförallt barn och unga. Hans stiftelse fick alltså i uppdrag att driva de olika företagen vidare och att använda en viss del av överskottet till allmännyttiga ändamål och välgörenhet inom framförallt utbildning och det sociala området.
Egmont Fonden grundades år 1920 och har sedan dess delat ut inte mindre än 3,8 miljarder kronor. Varje år skänks över 120 miljoner kronor av överskottet från Egmonts medieverksamhet till olika välgörenhetsprojekt och insatser.
Egmont Fond arbetar ständigt framåt för att bekämpa ”den moderna fattigdomen”, bland annat i samarbete med välgörenhetsorganisationer som till exempel Röda Korset. Men fonden har också startat flera egna långsiktiga initiativ, framförallt projekt inom utbildning och lärande. Projektet ”Lär för livet” hjälper utsatta barn genom att ge bra pedagogiskt stöd.
Under 2018 ligger fokus på dyslexi. Framtagen statistik visar att bara hälften av alla barn med dyslexi, startar en gymnasieutbildning och detta vill Egmont Fonden ändra på. Genom att tydliggöra vad det innebär att vara dyslektiker, vill man hjälpa barn som lider av dyslexi så att de får en ökad självkänsla och kan tillgodogöra sig lärande på ett bättre sätt. 
En särskild barnpanel är utsedd att vara expertgrupp och ska fungera som språkrör för barn med dyslexi. Ett barntoppmöte har också arrangerats där barn med dyslexi får komma till tals och kläcka idéer.
År 2009 var det dags för Egmonts förlag att starta en tidning om andliga värden och inre välbefinnande för att möta det stora intresset för andlighet. Sedan tidningen Näras start har utvecklingen inom andlighet varit enorm. Det finns ett stort intresse att läsa om olika medium, änglar och om Andra sidan.
Redan efter det första numret blev det ett varmt mottagande från läsarna, och det har fortsatt. Näras egen andliga profil Benny Rosenqvist är ett av Sveriges mest välkända medium och syns nu också som tv-profil i ”Svenska medium” som visas på torsdagar i Viafree.
Suget efter att läsa och tala om andlighet verkar bara öka, det handlar om att odla kärleken till sig själv och till sina medmänniskor. På det sättet skapar vi tillsammans en mjukare värld och mår bättre inom oss. Att förlaget Egmont som driver tidningen Nära dessutom tar sitt ansvar för att hjälpa och stötta utsatta barn och ungdomar är något som naturligtvis känns alldeles extra bra.
Och för redaktionen är det skönt att grundaren själv, Egmont H. Petersen, tittar på dem med mild blick från ett stort, svartvitt porträtt. Det ger goda energier!
Källor:
Egmont.se och boken ”Egmont 1878-2003 125 år” av Jes Dorph-Petersen og Søren Kaster.