Samtidigt ser vi dem vara allt annat än detta ljus och denna kärlek själva. Det låtsasandliga egot har tagit dem. Själv har jag tidigare blivit så oerhört besviken på dessa människor och tyckt att inom det andliga borde väl vi alla var och en vara mer sanna mot oss själva och andra. Men så är det ju inte alltid. Och det inkluderar mig själv emellanåt.
Och dessutom vad betyder detta uttryck? Man tycks tro att man ger detta ljus och kärlek till andra genom att säga eller skriva det. Som en gåva från en person till någon annan. Detta är ännu en missuppfattning. Mänskligt ljus och kärlek är bara motsats till mänskligt mörker och hat. Det är lika flyktigt som en fjäder i vinden. Ena stunden så vill man ge ljus och kärlek till världen för att i nästa stund dela rasism eller skriva härskarinlägg på sin Facebook.
Ljus och kärlek är ett tillstånd. Vårt sanna tillstånd. Vårt varande. Ljus och kärlek är det vi ÄR. Vi är inte vår kropp, våra tankar eller våra känslor. Så om ljud och kärlek är det vi är så är det också genom att vara i kontakt med det som vi sänder ut. Vi behöver alltså vara i vår Källa för att själva få uppleva detta tillstånd, detta varande. Och när vi är det så sänder vi automatiskt ut detta ljus och denna kärlek i ALLA sammanhang. Det är när vi är i vår essens, vår själ som vi ser världen och alla dess varelser med ljusets och kärlekens ögon.
Namasté
Jai