Träffa Malin Berghagen på Näras Andliga Kryssning 2026! Läs mer här.

Det är en av de där riktigt strålande höstdagarna vi minns från oktober och intervjun ska äga rum i Sundbyberg, en av Stockholms äldre, charmiga förstäder. Strax intill spårvägen ligger ett stenugnsbageri med det passande namnet ”Passion”, inrett i fransk stil med schackrutigt golv och väggkakel som liknar det i Paris tunnelbana.

Uteserveringen är fortfarande öppen. Vid ett av borden sitter Malin i sällskap av sambon Martin och hunden Nala och avnjuter en grön smoothie i solskenet. Efter att vi hälsat promenerar sambo och hund vidare och Malin berättar att hon känner sig lika hemma i stan som på den gamla släktgården i Järvsö, där hon bor på deltid.

– Jag vill inte behöva välja. Jag har under åren mer och mer insett att jag behöver tillbringa tid på landet, att leva nära naturen och kunna odla. Men jag behöver också staden med all kultur och människor.

Malin Berghagen

Ålder: 59 år.
Bor: Sundbyberg
Familj: Martin, Christopher, Love, Linn, Isak, hunden Nala.
Yrke: Levnadskonstnär.
Intressen: Livet!
Detta är andlighet för mig: Tacksamhet för något himmelskt vänligt.
Motto: Gör om, gör rätt.
Aktiuell: Boken Den tredje våren, Yogakanalen The heart of yoga academy på www.malinberghagen.se, samt plattformen Boon.tv (finns medlemskap för arbetsllösa och långtidssjukskrivna för 100 kr i månaden.
Kontakt: Actors in Sweden

Malin Berghagen om att åldras

Malin berättar att hon ända sedan barndomen har haft ena foten i andra länders kulturer. Under modellåren bodde hon tidvis i Paris, Grekland är något av ett andra hemland där hon tillbringat många barndomssomrar och mellan 2013-2018 jobbade hon som yogainstruktör på Mallorca.

Malin dricker upp det sista av den gröna smoothien, vi köper varsin kaffe och letar upp en plats inne i det fullsatta caféet - solen dalar bakom takåsarna och uteplatsen börjar kännas kall. Vi pratar om hur det kan kännas enklare att åldras som kvinna i sydländska länder, att man inte osynliggörs på samma vis.

– Jag tycker att vi ska låta oss inspireras av sydländska kvinnor. De fortsätter att bejaka sin kvinnlighet hela livet. Jag minns en fransyska jag mötte i franska Béziers, hon sa till mig att vi nordbor oroar oss alldeles för mycket för åldrandet. Gör det du trivs med! Se ut som du vill! Vill du gå klädd i rosa så ska du göra det. Och våga möta kommentarerna.

Vi måste sluta jämföra oss med hur vi såg ut som 25-åringar, menar Malin. Foto: Maria Östlin

Skalar bort det som inte stämmer

För Malin har håret varit en sådan sak.

– Jag tänkte ett tag att ”det rätta” vore att låta mitt gråa hår växa fram och att jag borde lära mig att bejaka det. Men jag trivs inte i grått hår! Så nu färgar jag ibland och låter det bli grått ibland, och numera om någon har synpunkter på det säger jag att det är helt och hållet min ensak!

Läs även: Öka lymfflödet med änglavingar – enkel övning för ditt välbefinnande

– Man vet inte om man dör imorgon, så vi ska leva som vi vill idag. Och har någon synpunkter på dina val: ”shame on them”! Om jag valt att kliva ner på jorden i den här kroppen måste jag få utforska mitt liv och min vistelse på det sätt som jag vill. Varför ska vi ha åsikter om hur någon annans unika själ ska leva? För mig blir det mer och mer viktigt att skala bort det som inte stämmer med min inre längtan. I mitt liv vill jag använda förundran, poesi, det gudinnelika!

Kvinnors åldrande förlöjligas

I västerländsk kultur förefaller kvinnors åldrande vara något närmast tabubelagt. Kvinnor förlöjligas, skambeläggs och osynliggörs - alltifrån hur kvinnliga skådespelare tidigt anses passé, till uttryck som ”batikhäxa” och ”klimakteriekärring”. Och säg den kvinna som inte känt ångest när den magiska fyrtioårsgränsen närmar sig och klimakteriet tornar upp sig i horisonten som en osynlig soptipp dit äldre kvinnor förpassas.

– Helt absurt, säger Malin. Det måste ju finnas en anledning till att vi kvinnor lever längre än män. Martin berättade om ett naturprogram han sett, där valhonorna i en viss art kunde bli upp till 80 år gamla. De hade utvecklat förmågan att genomgå klimakteriet och levde därför omkring 40 år längre än hanarna. Dessa äldre honor fungerade som vägledare och förmedlare av kunskap. Bland annat hjälpte de flocken att hitta mat.

– Om man jämför med människosläktet finns det undersökningar som visar att män i en relation lever längre, och det kanske inte bara beror på att deras partner avråder dem från att hoppa fallskärm när de är sjuttio utan för att kvinnorna ser till att de går till doktorn när det behövs eller att de inte äter så mycket fet mat. Det finns ett skäl till att vi lever längre än mannen. Och vi ska hedra detta!

Hur vill du fylla din återstående tid?

Att gå in i ”Den tredje våren” kan tvärtemot bli en underbar tid, menar Malin. Det är nu som kvinnan kan landa i arketypen ”den gamla visa” som står för intuition, visdom, styrka och kraften att vägleda andra. Och om man betänker att kvinnor idag i genomsnitt blir 80 år gamla och träder in i klimakteriet vid ungefär 40 års ålder – då lever vi faktiskt halva livet i denna fas.

Malin berättar att Barbros ande kommer i form av en fjäril, ofta när någon i familjen har det jobbigt. Foto: Maria Östlin

– Istället för att sörja över rynkor och celluliter och att de barnafödande åren är till ända, ska man kanske börja fundera över vad man vill fylla sina återstående år med. Vad längtar du efter? Vem vill du vara? Hur vill du klä dig? Jag själv har skrivit en lång lista på saker jag vill uppleva och skulle till exempel vilja plugga filosofi, lära mig franska och att laga italiensk mat.

Se på dig själv med snälla ögon

– Och så ska vi sluta upp med att betrakta vårt utseende med kritiska ögon, säger Malin med eftertryck. Det är ju helt absurt att jämföra med hur man såg ut som 25-åring och sörja över att man förändrats! Särskilt som jag minns hur missnöjd jag då var med mitt utseende och hittade skavanker, vilket jag inte fattar idag. För på samma vis kommer jag förmodligen att om tio år titta på foton av mig själv från idag och tänka att jag såg ju jättefin ut! Vi går alla igenom sorgen över förlusten av vår ungdom, men vi kan inte bara skylla detta på samhället.

– Om vi i stället sätter oss ned och funderar över vad vi har lärt oss kan vi gå in i denna tid på ett medvetet vis. För allt vi upplevt ger oss en form av visdom. Även de svåra händelserna, även om jag såklart gärna hade sluppit uppleva dem om jag hade fått välja.

Läs även: Andliga vägledaren Linn: ”Jag vill hjälpa andra plocka bort sina masker”

– Jag brukar säga att det faktiskt finns en mening med allt. Jag ser självklart ingen mening med att det finns krig och andra fruktansvärda saker, däremot finns en mening med det som jag kan skapa utifrån sådant som varit svårt. Vad har jag lärt mig? Vad kan jag dela vidare? Hur kan jag främja systerskap?

Vad Malin vill uppnå med boken är att vi börjar prata med varandra och hjälpa varandra genom att sympatisera och ha empati. Att vi håller om varandra i stället för att i hemlighet granska varandras utseende och hemligen glädjas åt att ”hon har fler rynkor än jag iallafall”, något som hon medger att hon själv förr har gjort sig skyldig till.

Många fördelar med att bli äldre

Egentligen var det alltså meningen att denna bok skulle ha publicerats tidigare. Malin minns hur hon med entusiasm pratade med väninnorna om att hon ville förmedla en positiv bild av tiden efter fyrtio. Att man i stället för att låta sig uppslukas av ångest över klimakteriesymptom och åldrande skulle se att nu väntade en tid av frihet och visdom.

– Det finns ju många fördelar! Vi slipper mensen, vi känner oss mer trygga i våra kroppar och vi får mer tid för oss själva när barnen är utflugna. Men jag hade inte räknat med all skit som kan hända under denna period av livet. Föräldrar kan gå bort, vi kan drabbas av sjukdomar, våra barn växer upp och får kanske egna svårigheter att tampas med.

– Jag upplevde en separation från tre starka identiteter som varit min grund och trygghet i livet: min ungdomliga, starka kropp förändrades, min roll som mor förändrades i takt med att barnen flyttade hemifrån. Och jag förlorade min roll som dotter.

Malin om sorgen efter mamma Barbro

Under förklimakteriet förlorade Malin sin älskade mamma Barbro. Malin hade några månader tidigare intuitivt känt att det var dags att flytta hem från Mallorca eftersom föräldrarna började bli äldre. Kort därefter insjuknade Barbro.

Läs även: Räkna ut vilken ärkeängel som skyddar dig

– Att förlora en förälder innebär mer än en stor sorg. Man blir ju också starkt medveten om sin egen dödlighet och man närmar sig också åldern där allvarliga sjukdomar kan inträffa. Man inser att man har fler år bakom sig än framför sig, och är man nöjd med det liv man har levt hittills, med de val man har gjort?

För Malin var det tufft att tänka på att hon valt att uppfylla en dröm och flyttat till Mallorca några år tidigare, trygg i känslan att mamma Barbro säkerligen hade många år framför sig - mormor Brita blev ju 90 år gammal. Men så blev det alltså inte.

Självkänslan på botten

Medan sorgearbetet över mamma Barbro fortfarande pågick och Malin dessutom försökte vara ett stöd för sin lillasyster, insjuknade pappa Lasse. Malin ville finnas där för honom så mycket det gick, samtidigt som två av barnen gick igenom varsin livskris. Malin stod på ständig stand-by men till slut kraschade hon.

– Jag hade varit stark för alla så länge och gått på någon sorts autopilot men det gick inte längre. Mina barn fick köra mig till akuten och jag var säker på att jag skulle dö.

Läkarna hittade inga fysiska fel på Malin, men psykiskt var hon helt slut så bokskrivandet pausades på obestämd framtid.

Malin är aktuell med boken Den tredje våren.

– Jag hade ingen inspiration och ingen lust att dela med mig av mina tankar, något jag alltid älskat att göra. Självkänslan var på botten, och jag drabbades av ångest som dök upp när jag minst anade det. Jag kände mig gammal, sliten och ledsen och tröstade mig med choklad, chips och TV-serier.

Livet kretsade kring Martin och barnen, det var allt hon orkade med. Och Malin tackar idag sin lyckliga stjärna för att hon har en fantastisk partner som stod stadigt vid hennes sida under denna svåra tid.

– Martin fick mig att känna mig som den vackraste kvinnan på jorden även när jag inte orkade bry mig om mitt utseende. Jag kan inte föreställa mig hur man klarar av en sådan här period ensam och kanske till och med blir lämnad för någon yngre kvinna!

En mer sanningsenlig bok

Så småningom ebbade det värsta mörkret ut, skrivarlusten vaknade igen, och nu hade Malin en helt annan energi och kunskap med sig i bagaget. Idag är hon glad över att boken tog så lång tid att skriva, framför allt för att den nu blivit mer sanningsenlig. Och att den innehåller just det hon själv önskar att någon hade berättat för henne innan - hur tuff den här tiden kan kännas eftersom det även är en period när livet utifrån kan drabba en med extra kraft.

Läs även: Reuben Sallmander om meditationens kraft: ”Frigör ett universum i en själv”

– Hade mormor levt idag skulle hon sagt att klimakteriet är en del av livet och att det kommer att plana ut. Hon är en stor förebild för mig. Hon hade bondförnuft, älskade livet och familjen och kunde konsten att glädjas åt de små ögonblicken – jag minns hur hon njöt av sin whiskey med is varje dag klockan fyra!

Kan se helheten

Till Näras kvinnliga läsare vill Malin förmedla att klimakteriet är en förändringsprocess man måste respektera och ge plats till och inte trycka undan de känslor som denna förändring väcker. Att låta livet sakta in och kanske till och med dra sig undan världen ett tag för att i lugn och ro kunna lyssna inåt och förstå vad den nya, skörare kroppen behöver av mat, sömn och kost. Att vila när man behöver, att få vara ”låg” när man är det, och framför allt att tala snällt till sig själv. Och det är då man skapar nya må-bra-verktyg och kan börja skörda frukterna av denna nya tillvaro, nämligen visdom och självacceptans. För det finns faktiskt studier som visar att man kan vara som allra lyckligast kring 70-årsåldern, säger Malin och avslutar.

– Jag befinner mig nu på en plats i livet där jag ser helheten, och det är skönt. Jag har hittat mig själv nu och har en stark och positiv framtidstro!

Hälsar på som en fjäril

Och från Andra sidan dyker det upp stöd när hon minst anar det. Malin berättar att Barbro ofta kommer till henne i form av en fjäril, och att både gammelmormor och gammelmorfar visar sig som fåglar. Och oftare än vad som kan förklaras av slumpen dyker bilder upp i mobilen som blir tydliga budskap.

– Mamma dyker ofta upp som en sorgmantel, en svart fjäril med ljusa kanter, och hon kommer ofta när någon i familjen har det jobbigt, som om hon vill förmedla en kram från Andra sidan och visa att hon är nära. Vi i familjen filmar och skickar till varandra när hon hälsat på, för hon kommer också när det är något roligt på gång och vill vara med!

Utdrag ur Malin Berghagens Den tredje våren

”Älskade syster… Det är mycket som kommer hända även nu. Och du kommer att överleva. Du kommer komma ut starkare, klokare, ödmjukare och vackrare än någonsin förr. Du är kvinna. Du bär en urkraft inom dig. Jag vill viska till dig genom den här boken: Det kommer gå alldeles utmärkt. Du har systerskapet. Du har din supergen. Vi har klarat detta i så många generationer före oss.

Läs även: Enkel ljusmeditation: Låt din inre låga brinna

…Så min vän, gå rakryggad in i denna tid, med öppen blick och öppet hjärta. För om du vill, kan du se den här perioden också som en tid att verkligen lyssna inåt.

…Att ömsa skinn, att ta sig ut ur puppan för att bli fjärilen, det känns. Våren är vacker men den kommer också med skiftningar i väder, som pappa sjöng: ”Varför snöar det i maj?” Det är den våren jag skriver om, en ärlig bok om en kvinnas smärtsamma resa mot en ny tid.”

Goda råd från Malin

• Sitt still i båten! Allt är som det ska vara, och när det nu inte stormar lika mycket i livet som i yngre år, vänj dig istället vid ett liv i mer stillhet!
• Gå inte in i en offerroll och tyck synd om dig själv. Ja, du är kanske skör, du kanske går upp i vikt, men ta en promenad istället för att älta förändringarna.
• Ha tillit till att det går över. ”This too shall pass”.
• Bejaka detta som en tid av visdom. Ju mer du reflekterar över det du lärt dig, desto mer fylls du på av trygghet inifrån.
• Älska dig själv! När du ser dig i spegeln, älska dig som du är istället för att tänka att du ser gammal ut. Att jämföra sig med hur man var i 25-årsåldern är fullständigt omöjligt!