Det är lätt att tro att en kostcoach och författare som skrivit fyra böcker om mat, faktiskt gillar matlagning. Att hon gärna frossar i nyttiga råvaror och har levt hälsosamt i hela sitt liv. Det var i alla fall vad jag trodde, innan vårt samtal. I själva verket skulle det visa sig vara precis atvärt om, åtminstone till viss del.

– Jag är helt ointresserad av matlagning. Fanns det ett piller som skulle lösa näringsbehov och hunger, vore jag den första att välja det framför matlagning, säger Susanne och skrattar, fullt medveten om det motsägelsefulla i uttalandet.

Hur kommer det sig då, att kostens betydelse för hälsan blivit hennes signum? Hon som även utbildar nya certifierade kostcoacher och anordnar retreats med fokus på hur maten påverkar oss.

– Det var egentligen en slump, vilken jag kan tacka min mamma för, som ledde mig in på den här vägen, förklarar Susanne.

Drabbades av krämpor och huvudvärk

Fram till tjugofem års ålder levde Susanne ett ganska omedvetet liv. Hon festade mycket, rökte och snusade, hade skinn på näsan och attityd. Hon åt vad hon hade lust med utan några som helst eftertankar och kände nästintill förakt för människor som åt specialkost. ’ Tramsigt’, tänkte hon, själv kunde hon ju äta vad som helst. Samtidigt studerade hon till civilekonom med specialkompetens inom handelsrätt och trivdes bra med livet i allmänhet. Hon ville verkligen inte ändra på någonting.

Men trots att hon levde – vad hon då tyckte – ett bra liv, drabbades hon av småkrämpor och återkommande problem med huvudvärk. Detta gjorde att hennes mamma bokade in henne hos en kinesiolog. Själv skulle Susanne aldrig ha kommit på tanken, krämporna fick man väl bara stå ut med?

Behandlingen skulle komma att bli en riktig ögonöppnare. Utöver insikten att kroppen var så mycket mer påverkbar än hon tidigare hade förstått, gläntade kinesiologen även på dörren till den andliga världen.

– Jag var så fascinerad av allt hon kunde och berättade för mig. Plötsligt insåg jag att det fanns flera dimensioner i den här världen än jag någonsin tidigare varit medveten om. Snart förstod jag också att mitt hårda skal var ett skydd jag skapat för att klara av det liv jag levde. Utan insikt om min högkänsliga läggning, hade jag gömt mig bakom en tuff fasad.

Susanne har undersökt hur högkänsliga personer kan må så bra som möjligt genom att se över sin kost. Foto: Linda Tengvall

Utbildade sig till friskvårdsterapeut

Susanne, som är en vetgirig person, ville genast lära sig mer om kinesiologi och så snart hon var klar med universitetsstudierna påbörjade hon en utbildning till friskvårdsterapeut, där kinesiologi ingick.

– Jag hade då inga ambitioner att arbeta med hälsa, utan gjorde det för min egen skull.

Innan kursen var slut hade Susanne ändå börjat ta emot klienter för behandling och startade i och med det eget företag. Samtidigt stod hon där med en gedigen civilekonomutbildning som hon inte ville förspilla. Yrkeslivet har därför löpt i två parallella linjer där det i perioder lagts mer fokus på det mer stillasittande kontorsjobbet medan andra tider ägnats mer åt hälsa, kost och kroppsbehandlingar.

Konstant har dock nyfikenheten varit. Viljan att lära mer, förstå sammanhang och koppla ihop de kunskaper hon förskansat sig har varit hennes ständiga drivkraft. Därför har kurserna och utbildningarna under åren blivit fler och fler.

– Jag har alltid haft lätt att plugga och gillar att lära mig nya saker. Bland mycket annat har jag utbildat mig till kraniosakralterapeut, läst basmedicin och gått både tarot- och mediumkurser. Utöver det har jag plöjt hyllmetrar på biblioteket.

Upptäckte matens påverkan på hälsan

Allt medan den teoretiska och praktiska kunskapsbanken växte, vände Susanne också sitt eget liv.

Hon som egentligen aldrig hade mått särskilt dåligt, fascinerades av hur mycket bättre hon mådde.

Hon började experimentera med kosten när hon insåg att det faktiskt fanns mat som fick henne att må dåligt. Hon tog bort och la till. Hon förstod också snart att flera av hennes klienter tycktes besvärade på liknande sätt. Därför lade hon nu sin energi på att försöka förstå mer om kostens påverkan på totalhälsan. Ett intresse som fortsatt är starkt och idag utgör grunden i Susannes arbete när hon coachar privatpersoner och utbildar nya kostcoacher.

– Det är ingen ny kunskap jag förmedlar, jag forskar ju inte, däremot har jag dragit mina egna slutsatser när jag studerat. Sedan har jag haft tur som begåvats med förmågan att förklara det hela på ett pedagogiskt sätt.

– Min egen kostresa har tagit tid, berättar Susanne, det har varit som att lägga ett pussel. Från de första små förändringarna för tjugo år sedan fram till idag när jag vet vad och hur jag ska äta för att må bra på alla plan. För det är viktigt att förstå, att maten påverkar oss såväl fysiskt som psykiskt, mentalt och känslomässigt, dessutom helt olika från individ till individ.

Maten påverkar oss fysiskt, känslomässigt och mentalt och på vilket sätt är olika från person till person. Foto: Shutterstock

Ångest och ältande kan bero på vad du äter

Många människor bär på en känslighet. Det betyder inte att alla får diabetes, psoriasis eller går upp i vikt, majoriteten påverkas istället mentalt och känslomässigt, men det kan vara svårt att göra den kopplingen själv. Gluten till exempel kan ge ångest, även om magen tål det. Istället för att se på vad man äter och försöka förstå den biokemiska obalansen i kroppen, är det lättare att dra slutsatsen att det är de yttre omständigheterna i livet som felar.

– En del känslomässiga konflikter skulle kunna undvikas, om vi bara lärde oss att förstå vilka livsmedel som är bra för oss. Sen går det naturligtvis inte att generalisera, alla är vi unika. Var och en måste därför själv lägga sitt pussel, för att förstå var man befinner sig på känslighetsskalan för till exempel kolhydrater.

Inte minst är detta en viktig insikt för personer som är högkänsliga att ta till sig. Detta då de ofta påverkas av kosten och har en hel del att vinna på att göra det detektivarbete som krävs för att identifiera de justeringar som faktiskt kan öka livskvaliteten.

Högkänsliga personer har ett känsligare nervsystem, med högre kortisol- och lägre serotoninnivåer, vilket påverkar såväl kropp som psyke. Susanne menar därför att tillstånd som ångest, ältande, depressioner och problem kring gränssättning många gånger är direkt kopplade till vad man äter och inte – vilket är lätt att tro – beror på en usel chef, en hopplös partner, en taskig väninna eller bråkiga tonåringar.

– Jag har en väninna som är ett klockrent exempel på detta, jag märker direkt när hon ätit för mycket snabba kolhydrater. Då börjar hon genast älta och klaga på än det ena, än det andra.

Mat och känslor hör ihop

Enligt Susanne kan vi alltså inte frikoppla maten från våra känslor. Hon menar att det är just denna koppling som gör det så svårt att följa strikta dieter, då dessa enbart handlar om vad vi tillåts eller inte tillåts äta för att stävja kroppen.

Konflikten ligger i att kroppen i allra högsta grad är andlig och hela tiden responderar på våra känslor. Vi bör därför bli bättre på att samarbeta med kroppen och komma ihåg att den är unik och faktiskt bara utgör en del av vår helhet. Vad vi matar kroppen med påverkar även i psykisk, mental och andlig mening.

Inom den rådande fysiska hälsotrenden, utgör kosten tillsammans med träning och friskvård en naturlig treenighet, samtidigt som man i den andliga världen talar mer om andra värden med meditation och mindfulness i fokus. Detta synsätt vill Susanne förändra. Hon menar att kosten är precis lika viktig i båda ”lägren”. Att allt hör ihop.

– Jag vill till och med dra det så långt att omedveten kosthållning, alltså om vi äter fel mat, kan vara det som hindrar oss från att öppna våra sinnen mot andevärlden. Rätt anpassad kost kan däremot hjälpa oss till starkare upplevelser och klarare kontakter, dels med oss själva, dels med andevärlden.

– Många som går mina kurser börjar för att de vill gå ner i vikt, få ordning på blodsockret eller komma i hormonell balans, men nästan alla säger efteråt att den största behållningen är att de kommit i kontakt med sig själva igen. Det är alltså både en praktisk kunskap kring kosten och som bonus följer personlig och andlig utveckling.

”En del känslomässiga konflikter skulle kunna undvikas, om vi bara lärde oss att förstå vilka livsmedel som är bra för oss”. Foto: Shutterstock

Minska intaget av snabba kolhydrater

Så, om man är högkänslig, vilka är de generellt vanligaste förändringarna som leder till bättre mående?

– Det är som sagt individuellt, vad som passar en enskild individ, men ofta handlar det om att ta bort eller åtminstone minska intaget av snabba kolhydrater som pasta, vitt mjöl, godis och läsk. Mat som kickar belöningssystemet. Istället bör blodsockret hållas på en jämn nivå, så att vi inte dippar.

Många mår också bättre av att äta mer animaliskt protein och naturligt fett, vilket faktiskt motverkar ångest. Är man vegetarian eller vegan bör man äta proteinrika grödor i sin naturliga form för bästa effekt. Lägger man till mer protein i sin kost så brukar också suget efter kolhydrater minska. Mentalt kan det dessutom kännas lättare att lägga till snarare än att ta bort.

Samma diet funkar inte för alla

Det är inte ovanligt att klienter kommer till Susanne för att de inte mår bra, trots att de äter hälsosamt. Problemet, enligt Susanne, kan då vara att de äter hälsosamt utifrån normen som råder i samhället om väldigt mycket grönsaker, gärna vegetariskt eller veganskt, när det i själva verket är en kosthållning som inte alls fungerar för dem som individ.

– Det är oerhört viktigt att förstå att en och samma diet inte funkar för alla.

Hur och när man äter spelar också roll. Skippar man frukosten kan det vara detaljen som orsakar en totalkrasch på eftermiddagen, med dåligt humör och sötsug som resultat, trots att man annars äter rätt saker. Den typen av tydliga ledtrådar brukar Susanne upptäcka redan vid ett inledande coaching-samtal medan andra problem kan vara svårare och ta längre tid att komma till rätta med.

—Det handlar om att prova sig fram. Felsöka, ta bort, lägga till, föra dagbok och utvärdera. Som klient hos mig är man själv detektiven men med mig som handledare och coachning i grupp varje vecka. Arbetet tar ofta tid, därför sträcker sig mina kurser över flera månader. Man kan inte räkna med en quick fix, själv har jag ju jobbat med detta i tjugo år och vet vid det här laget vad jag mår bra av att äta och vad jag bör undvika, men det har tagit tid.

Får huvudvärk av socker

Att förändra kosten kan vara utmanande och i vissa fall liknas vid en sorgeprocess. Majoriteten, faktiskt så många som sjuttiofem procent av alla människor, har en känslomässig koppling till mat. För dem kan en första kaka leda till att hela fatet snart är tomt medan en person som saknar det emotionella bandet nöjer sig med en kaka. Att då jämföra sig med den ”ståndaktige”, som har helt andra förutsättningar, när man fallit för frestelsen att äta mer än man borde, kan skapa mycket ångest och själv­förakt.

– Själv har jag stärkts mer och mer, allt eftersom jag lärt mig vad jag mår bra kontra dåligt av, berättar Susanne. Socker, till exempel, ger mig huvudvärk och av vetemjöl blir jag uppblåst och gasig i magen, den kunskapen har gjort det så mycket lättare att vara konsekvent, trots att jag precis som alla andra ibland får sug efter något som inte är bra för mig. Det är inte värt att äta en Aladdinask, när jag vet hur jag kommer att må efteråt. Det betyder inte att jag inte förstår hur svårt det kan vara för någon annan.

Jakten på snabba kickar

Varför har det då blivit så här, att så många av oss äter oss till dålig hälsa, både fysisk och psykisk?

– Det är väl egentligen bara att följa pengarna, det är många led som tjänar på vår ohälsa. Vi är jättebra konsumenter när vi inte mår bra. Vi köper mat som inte är bra för oss, vi äter kosttillskott för att kompensera för det maten inte ger, tar mediciner som vi egentligen inte borde behöva och köper oss tillfällig glädje. Jakten på snabba kickar, vare sig det är en burk energidryck eller en ny tröja som ska göra oss piggare och lyckligare, driver oss ännu längre från välmående. Vi tröstar oss med mat och shopping när vi i själva verket förlorat kontakten inåt. Visst är det sorgligt?

–Därför känns det väldigt bra att mitt arbete med kostförståelse kan bidra med just det, att mina klienter hittar tillbaka till sig själva.

Kostråd för högkänsliga

För att höja serotoninnivåerna och minska stressnivåerna

• Regelbundenhet. Ät regelbundet, det hjälper till att hålla blodsockret i balans och håller vrålhungern borta. En låg blodsockernivå gör oss trötta, lättirriterade och hjärntrötta. Risken ökar att vi stoppar i oss snabba kolhydrater som stressar kroppen.
• Ät mer protein. Proteinet bildar serotonin och genom att äta protein till varje måltid bygger vi med tiden upp våra serotoninnivåer. Serotoninet får oss att känna oss i balans och håller såväl humör som självförtroende på en sund nivå. Ät kött, fisk, fågel, ägg, skaldjur, baljväxter, nötter och frön.
• Skippa fettskräcken. Lägg istället till mer naturligt fett i kosten; olivolja, kokosolja, smör, oliver, avokado, talg, ister och ghee (klarat smör). Oro, övertänkande och ångest hänger ofta ihop med att vi har fått i oss för lite fett. Ät gärna tillskott av omega 3.
• Fasa ut eller dra ner på de snabba kolhydraterna som får blodsockret att skjuta i höjden och bilda insulin som i sin tur hämmar serotoninet. Byt ut vetemjölsvarianter till produkter med fullkorn. Pasta och vitt ris kan med fördel bytas mot quinoa och blomkålsris. De långsamma kolhydraterna som är att föredra, finns bland annat också i rotfrukter, grönsaker och baljväxter. Gör förändringarna över tid, en för snabb omställning kan istället göra att serotoninnivåerna sjunker initialt. För den som redan mår dåligt kan detta vara olyckligt.

Det här är Susanne Törnqvist

Gör: Kostcoach, författare, föreläsare, hälsoterapeut m.m.
Ålder: 48
Stjärntecken: Vattuman
Bor: Harplinge, Halmstads kommun
Familj: En son, 13 år, särbo, katt och hund
Andlig livsåskådning: Ja, absolut!
Drivkraft: Personlig utveckling, för egen del men också att bidra till andras
Aktuellt: Boken HSP-MATEN : kostförståelse för högkänsliga, utbildar nya certifierade kostcoacher, anordnar retreats inom kostförståelse