Midsommarsolståndet
Midsommarsolståndet firades för länge sedan med vilda danser, ryttartävlingar och erotiska lekar. Man firade växandet, naturens kraft, solen och värmen. Midsommar var själva höjdpunkten, med sin vitala och ibland skrämmande kraft, när solen nådde sin högsta punkt och vändpunkt. Därefter började solens kraft sakta men säkert avta under sin färd mot vintern. Därför firades midsommarens festival i gamla tider med eldar. Bålet brann natten lång för att stärka solens ande inför den långa resan mot mörkare tider och för att den säkert skulle återvända. Den traditionen finns kvar bland annat i Danmark där man tänder ”St Hans bålet” vid midsommar.
Majstången eller midsommarstången
I Sverige reste vi majstången ”fallospålen”, från fruktbarhetsgudens fallos. Den kläddes i grönskande löv och blommor och stacks ner i Moder Jords sköte och restes mot himlen. Majstången dekorerades med långa band som symboliserade solens och månens strålar. Kvinnorna dansade i en ring som rörde sig motsols, ”månens riktning”, och männens cirkel dansade medsols. Tanken var att förena den kvinnliga och manliga kraften.
Än idag firar vi med dans och sång. Och för inte så länge sedan förekom även skådespel och ryttarlekar. Majstången eller ”May pole”, är omtalad i hela Europa. Varför heter det majstång vid midsommar? Maja/Maya var ursprungligen ett av namnen på Moder Jord. Hon firades i maj. Men här uppe i Norden, där klimatet är kallare än i övriga Europa, firades hon främst i samband med midsommarsolståndet när löv och blommor hunnit slå ut.
Fruktbarhetsritual för att främja fertilitet
Gudens fallos symboliserades av den lövade och blomsterprydda stången, som planterades ner i jorden, gudinnans livmoder.
Denna sed att resa midsommar-/majstången kommer ursprungligen från Indien, liksom många andra av de gamla religiösa traditioner, ritualer och gudomligheter som förr fanns, och ännu finns, i Europa. I Indien kallas majstången fortfarande för ”den stora fallosen”. I förkristen tid reste kelterna i England och flera andra länder, fallospelare, även romarna.
Dessa pelare beskrevs som kontakten mellan jorden och himlen, den kvinnliga och manliga energin. Härifrån stammar begrepp som ”världspelaren” och det nordiska världsträdet Yggdrasil. Denna pelare eller detta träd kan ha spelat en roll vid alla stora årstidsceremonier under flera tusen år i hela Europa.
Vid julen var det en gran som kläddes med dekorationer i rött, livets färg. Och vid sommarsolståndet kläddes pelaren eller trädet med extra mycket löv, blommor, blomsterkransar och andra dekorationer.
I 1400-talets England beskrev den förfärade puritanske författaren Philip Stubbes hur maj- och midsommarceremonierna fortsatte in i kristen tid:
”Unga män och kvinnor, äldre män och fruar, sprang nakna ut i skogen, till dalgångar, kullar och berg, där de tillbringade hela natten med vällustigt umgänge. På morgonen återvände de med grenar och lövruskor i händerna som de dolde de vitala delarna med. Deras ledare är översteprästen, Satan från helvetet! Och de har med sig en stor majstång, som dras av oxar som har blomsterkransar runt hornen. Sedan täcks hela majstången av blommor, örter och blad, och ibland målas den i olika färger. Flera hundra män, kvinnor och barn deltar i festligheterna medan stången reses med flaggor och färgglada tyger i toppen. De binder ringar och bågar, portaler av gröna kvistar och blommor runt stången. Och sedan dansar de runt stången precis som hedningarna gjorde förr för att hedra sina gudaidoler.”
Blommor under kudden
Här i Sverige fanns liknande seder. Vid midsommar band flickorna och kvinnorna kransar och hängde om huvudet på den man som de valt ut för dans och vidare förlustelser med under midsommarhelgen. Kyrkan var motståndare till dessa ”osedliga” fruktbarhetsfestivaler. Utan resultat spjärnade de emot och försökte skapa ett mer tillrättalagt firande av ”Johannes döparens dag”. Men utan större framgång. I gamla dagar var ofta höskörden bärgad till midsommar och efter det hårda slitet var festligheterna ett välkommet avbrott. Kärleksspådomar på midsommarafton var både lek och allvar.
Denna midsommarmagi finns fortfarande kvar i dag: att flickor och kvinnor plockar blommor att lägga under kudden för att drömma om den man ska gifta sig med. Blommorna ska enligt traditionen plockas under tystnad. Bröts den var även magin bruten. Just tystnad är ett vanligt inslag i det gamla bondesamhällets magiska tänkande, en markering av att det nu är en ritual som utförs.
Vanligast är att man plockar sju eller nio olika sorters blommor. Ojämna tal uppfattas som magiska. Enligt vissa källor ska man även klättra över lika många gärdsgårdar som antalet blommor man plockar. En symbolisk gränsöverskridning mellan den vanliga världen och Andra sidan, det övernaturliga.
Naturterapeuten Ann Jönsson delar med sig av två sommarritualer
Nu grönskar och blommar naturen med full kraft och det ska vi också göra. Det är viktigt att vi får blomma ut, glädjas och känna kärleken bubbla inom oss med full kraft, åtminstone en gång om året – vid sommarsolståndet, säger Ann.
– Ett sätt att åldras och uppnå hög ålder är att vi ger oss själva chansen att blomma. Göra det vi tycker om, njuta, glädjas i naturen och i goda vänners lag. Vi befinner oss i eldens element och hjärtats energi. Det stärker hjärtat.
Ann tipsar om att följa naturen och tillåta dig själv att blomma ut!
Ceremoni 1: Midsommarfirande
Gör så här:
Plocka löv och blommor och klä midsommarstången tillsammans. Dansa, sjung, ät gott, skratta, lek och busa. Midsommarstången är en fruktbarhetssymbol som förbinder det maskulina och det feminina, solens kraft och jordens energi. Vi behöver båda för att leva och frodas.
Att ringdansa i cirklar och spiraler är symboler för livskraften. Solens hjul och spiralerna fanns redan på våra hällristningar för 3 000–5 000 år sedan. Spiralen återfinns överallt i naturen. Det handlar om energi, att höja frekvensen. Den står för rörelse och liv. Våra gamla ringlekar har rötter i det fornnordiska firandet. Lär er sjunga och dansa dem. Håll traditionerna levande. Hoppa över gärdsgården och se vad som finns på andra sidan. Plocka sju sorters blommor och dröm om din nästkommande partner eller om nästa projekt i livet.
Ceremoni 2: Möt dig själv i naturen
Gör så här:
Sätt dig ute en natt, nu när nätterna är korta och ljusa. Att möta sig själv i naturen är omvälvande. Bäst är att ha någon som vet var man sitter, någon som har lite koll och som man kan gå till på morgonen, som tar hand om en och lyssnar och bjuder på fika.
Ta tillvara stunden när naturen står i sin prakt, när solen står som högst på himlen och ljuset är som mest närvarande, under den längsta dagen av alla. Tänk på att hitta din form för uttryck, din egen kraft. Nublommar du som vuxen, du vet mer vem du är och vad du vill. Gör på ditt eget sätt, då blir det bra.
