Anna Strandlind: Morgonstund är kaffestund

För många av oss är morgonkaffet en viktig start på dagen. Så även för Anna. Och tänk så stor betydelse det har i sociala sammanhang. Både vid möten och vid mysig vila.

Text: Anna Strandlind
Foto: Shutterstock

Jag älskar verkligen morgonstunderna. De är på något sätt heliga för mig. Det är ju inte så att jag ”hoppar” ur sängen varje dag när jag vaknar, men jag älskar att vakna och ta emot en ny dag. Jag har alltid gjort det. När jag var barn så vaknade jag alltid först i familjen, även som tonåring faktiskt.

Jag brukar inte låta den där första tröttheten ta över när jag staplande går upp för att trycka på knappen till kaffebryggaren. Jag älskar kaffelukten på morgonen, den piggar upp och ger stor mysfaktor. Så var det även när jag växte upp. Jag lärde mig ganska tidigt att brygga kaffe till mina föräldrar på helgerna och var så stolt över det. Som sagt, jag var ju alltid vaken i ottan, så när mina föräldrar ropade på mig från sin säng och kikade på morgonprogrammet som alltid visades på lördagar, gick jag koncentrerat uppför trappen med två fulla muggar kaffe till dem.

Min mamma var och är fortfarande en riktig ”kaffekäring”, hi hi! Doften av kaffe påminner mig om hemmets vrå, en trygghet. En mysig stund och avkoppling. En stund av eftertanke och reflektion. Hur känner du?

Det kan ju lika gärna vara te som är ”kaffestunder”. Jag började dricka kaffe ganska sent i livet. Sedan diskuteras det ju om det är bra eller dåligt och det finns delade meningar om det. Men jag har valt att dricka lite kaffe och jag älskar dessa stunder.

Varför skriver jag då om detta? Jo, för att när jag sitter och tänker på hur många människor som samlas runt bord i olika sammanhang där kaffe eller te finns med, så är det verkligen något stort. Tänk så många samtal som sker över en kopp kaffe och problem som löses vid fikastunder. Förr fanns ju elvakaffet och det var nästan en ”lag” att följa denna egna lilla kultur, och är så för många än idag.

Vet du att vi svenskar hör till världseliten när det kommer till kaffedrickande? Det var först på 1680-talet som vi började importera små mängder kaffe till Sverige och då såldes det på apotek. Kung Karl XII tog med sig kaffekokare från Turkiet då han befann sig där under flera år och där bjöds det på kaffe. Men det dröjde ända till mitten av 1800-talet innan kaffet blev en så kallad svensk ”folkdryck”. I början så serverades det ofta som en måltidsdryck, sedan populärt till fikat.

En reflektion: Undrar om vi hade tagit dessa stunder och pauser i livet om inte kaffe eller te hade funnits? Jag sammankopplar kaffe och te med nuet och njutning… Det blir en andlig stund.

 

Varma kramar från mig,

Anna

Anmäl dig till Näras nyhetsbrev!

Jag har läst och godkänner villkoren.

Prenumerera

Nära är en tidning som skriver om andlighet och inre välbefinnande. I tidningen medverkar det kända mediet Benny Rosenqvist och flera andra intressanta personligheter.