Anna Strandlind: När döden får oss att vakna…

När vi mister en älskad anhörig kan det vara en stor tröst att med tacksamhet minnas allt fint man upplevt tillsammans. Även ett leende kan vara befriande mitt i sorgen.

Text: Anna Strandlind
Foto: Shutterstock

När en nära anhörig går över till Andra sidan så upplever jag ofta en lättare känsla i kroppen, en sorts befrielse som känns fridfull. Jag känner att personen är på väg och andevärlden brukar informera mig om detta.

Idag vet jag vad det handlar om, men när jag var liten så förstod jag inte den känslan eller upplevelsen. Den var svår att hantera på något sätt. Jag har lärt mig med åren att ha full tillit och släppa kontrollen över saker som jag inte kan påverka. Det kan vara svårt ibland och framför allt i tunga situationer, som när döden kommer oss nära. Det är inte alltid rättvist och vi förstår inte allt som händer i våra liv. Det ska vi inte heller, tror jag…

Jag är helt övertygad om att det finns ett högre syfte med saker och ting, ett syfte som vi inte alltid kan acceptera i detta jordelivet. Jag tänker att i vissa situationer så är ”allt som det ska vara”…

Det handlar inte om att jag är oengagerad, tvärtom! Jag försöker lägga energi på rätt saker och frågar mig själv: ”Gynnar detta mig och andra i kärlek?” Det får mig att tänka till och bli mer vaksam på mitt eget beteende, vilket inte alltid är lätt men det öppnar för en positiv förändring.

 

När jag tänker på döden idag så skrämmer den mig inte på det sättet som den gjorde när jag var ung. På något sätt så fanns den så långt borta då. Idag är oron hur det ska gå för de andra som blir kvar, tänk om de blir lidande? Jag älskar livet och är så tacksam att jag blev född här på jorden. Jag tycker också att ju äldre man blir desto mer tacksamhet infinner sig i hjärtat. En sorts tillit som växer som ett ståtligt träd. I alla fall en bra bit upp på trädet.

 

Min älskade svärmor gick över den 23 juli och blev 70 år. När jag tänker på henne så får jag inga sorgliga tankar alls, fast jag sörjer henne så mycket. Jag kommer på mig själv sitta med ett leende, för hon var alltid positiv, glad och full av förväntan. Hon var levnadsglad! Jag är också så tacksam att fått tillbringa mycket tid ihop med henne, ända in i slutet. Jag var med när hon lades över i kistan och vinkade hej då till henne när hon kördes iväg. Hon vinkade alltid länge till oss på trappen när vi åkte från dem där de bodde. Hon stod där och vinkade tills hon inte såg vår bil längre, så det var ju självklart att vi alla skulle göra det till henne också, det föll sig naturligt för oss.

Vi log faktiskt mitt i sorgen, då hennes dotter spontant sa: ”Ja, mamma nu fick du äntligen åka mercedes också”. Hon älskade det bilmärket. Hon hade humor min svärmor och mitt i tårarna och vår stora sorg så är jag övertygad om att hon ville få oss att le. Hon kommer alltid vara en förebild i glädjens gåvor. Tack svärmor!

 

Varma kramar

Anna

 

Anmäl dig till Näras nyhetsbrev!

Få alla våra nyheter direkt i din inkorg, varje vecka:

Jag har läst och godkänner villkoren.

Prenumerera

Nära är en tidning som skriver om andlighet och inre välbefinnande. I tidningen medverkar det kända mediet Benny Rosenqvist och flera andra intressanta personligheter.