Att stanna i en relation som inte är fungerande eller att stanna på ett arbete som inte ger annat än olust och oro, är ofta förödande. Ändå gör vi ofta valet att inte välja bort och lämna. Varför är det så?
Det är klart att rädslan kommer för att man ska göra fel val, att man inte kommer träffa någon ny partner eller att en separation ska göra barnen illa. Kanske är man rädd för att man inte ska klara ekonomin. Tankarna och rädslorna tar sig många uttryck. Vi väljer stagnation och lever kvar i den mentala- och känslomässiga smärtan.
Om mina val istället baseras på min rättighet att må bra, att vara värd något bättre än det som är, vad skulle det innebära? Om mina val visar mina barn att man kan och får förändra, även om det gör ont ett tag, är inte det en fantastisk gåva till dem då som de har nytta av i sina liv? Om jag släpper taget om mitt gamla jobb som drar ner mig och istället söker mig nya vägar – kanske inom ett nytt område, vad skulle det kunna ge? Ofta räcker det med beslutet att jag ska byta så sätter universum i gång och visar vägen.
Vi är inte maktlösa som varelser. Vi är inte utan valmöjligheter. Vi är kraftfulla och väljer hela tiden. Frågan är bara vad – väljer vi oss själva eller väljer vi våra rädslor?
Vi gör våra val – även när vi inte väljer!
Per Ola Thornell skriver att våra icke-val också kan ge konsekvenser i våra liv.
Text: Jai Thornell
Foto: Shutterstock
Att låta bli att välja är också ett val. Det kanske inte är så lätt att alltid se att våra icke-val också innebär att vi har ett ansvar för de konsekvenser som kan uppstå.
Publicerat