Fyra enkla metoder ger lugn och ro

Det är dags att hjälpa barnen att hitta metoder som funkar mot stress och högt livstempo. Vi vuxna går in i väggen, men hur tacklar barnen överflödet av information och stress­faktorer? Specialläraren Margareta Rosenquist lär ut metodiken Drömmen om det goda där fyra enkla metoder sprider lugn och ro i klassen!

Text: Kersti Hilding Hansen
Foto: Kersti Hilding Hansen

Det är inte bara vi vuxna som blir stressade av alla måsten som pockar. Vi överöses alla av stora mängder information som vi måste ta ställning till vare sig vi är 10 år eller 50. 

När specialläraren Margareta Rosenquist blev sjuk av stress i slutet av 1990-talet gick hon i den omtalade väggen med dunder och brak. 
– Jag hittade mitt sätt att ta mig tillbaka igen och det var via qigong, säger Margareta. 

Qigong är idag något som de allra flesta har hört talas om, en från början kinesisk teknik för fysisk och mental träning. På en kurs i qigong mötte Margareta författaren Anna Bornstein, grundaren till skolprojektet Drömmen om det goda, en hälso- och fredsmetod som utvecklats tillsammans med lärare och experter för att hjälpa barn från förskolan och uppåt att hitta lugn och ro inom sig själva.  

Margareta blev tänd på idéerna. Det här var ju något som hon själv kände att hon behövde. Hon gick kurser och deltog vid flera av projektets fyra metoder.  

Efter en flytt från Sörmland till Åhus i östra Skåne sökte hon, och fick, jobb som speciallärare på Fjälkingeskolan utanför Kristianstad. När rektorn Ingrid Torstensson fick höra talas om Drömmen om det goda blev hon genast eld och lågor.

– Det här var precis vad vår skola behövde, säger Ingrid som numera är pensionär och bara har dykt upp i skolan för att vara med och berätta för Nära om sina erfarenheter av projektet.

– Jag frågade om jag fick börja med att utbilda lärarna. Och det fick jag, säger Margareta och slänger en uppskattande blick mot Ingrid. 

Det här verkar vara ett riktigt radarpar, som brinner för att ge stressade barn det de behöver mer av i skolan, nämligen lugn och ro.


Margareta (till vänster) och Ingrid har hjälpt många elever att hitta lugnet i en stressig skolmiljö. Foto: Kersti Hilding Hansen

– När jag hade utbildat lärarna fick jag chansen att gå ut i klasserna för att låta eleverna smaka på metoderna en halvtimme per klass och vecka. Och det gav resultat. Jag fick veta att sjundeklassarna använde sig av stillhetsövningarna där hemma och många berättade att de mådde bättre, säger Margareta. 


Hemligheten bakom metoden är frivilligheten och att det är så enkelt. Elever som inte vill vara med behöver inte. Men det händer inte så ofta. De flesta känner att det är så skönt att delta att de faktiskt gärna vill vara med och prova.
– Nutidsmänniskorna har tappat bort gammal kunskap om återhämtning och stillhet, säger Ingrid. 

De fyra metoderna är egentligen sådan baskunskap som borde vara självklar för var och en. Vardagen för många elever är tuff idag. Ett målande exempel är hur ett elakt sms plötsligt drar igång mottagarens fly- eller fäkta-respons.

– Hormonerna slår till och skickar signaler till hjärnan. Blodkärlen vidgar sig och allt annat stängs av, känslor som smärta och hunger försvinner. Det finns inte utrymme för sådant just då, säger Margareta.

I kortare perioder kan vi hålla på så här, men i längden fungerar det inte. Oron lagras i kroppen. Vi har fullt upp med att rädda livet hela tiden. 

Visserligen har vår art, tack vare de här automatiska påslagen, klarat av att överleva i tusentals år. Utan signalerna till hjärnan om att vi är i fara hade vi med all säkerhet dött ut. Men tyvärr kan inte hjärnan skilja på ett möte med ett farligt vilddjur och ett obehagligt sms. Det blir samma påslag.

– Ett taskigt sms som landar i en elevs mobiltelefon ger samma reaktioner för mottagaren som om hon hade mött en björn i skogen, säger Margareta. 

Men om eleven i det läget får hjälp i form av omsorg och avslappning får känslorna komma fram. Man tillåts att efter en anspänning få känna trötthet. Det finns tid över för att reflektera och känna. Kanske gör sig hungern påmind också. 

– Att alltid vara nåbar skapar stress. Man kikar på meddelandet och så dras man igång och påverkas. Det blir på det sättet påslag hela tiden från tidig morgon till sen kväll, säger Ingrid. 

När en elev redan i klass sex vet att hon kommer att få dåliga betyg i nian då ger det samma adrenalinpåslag som det där mötet med den farliga björnen och det blir omöjligt att hämta kraft.
– Jag menar inte att man ska utesluta allt omkring oss. Vi måste lära oss att hantera de här situationerna, för de drabbar oss hela tiden, säger Margareta.

Vad är det då vi ska göra?
– Var här och nu. Prata, reflektera. Gör en rörelse. Det finns inga rätt eller fel. Metoden får inte bli prestigefylld, säger Margareta. En av grundprinciperna i Drömmen om det goda är beröring. Men man får aldrig glömma att först fråga om personen vill ha beröringen.

– Återigen frivilligheten, den är det viktigaste av allt. Fråga om du får lägga en hand på barnets arm. Vid beröring frigörs ämnet oxytocin. Du mår helt enkelt bra, säger Ingrid. 

Nu vill både Margareta och Ingrid sprida kunskaperna om lugn och ro-metodiken även utanför landet.
– Jag har besökt Sydafrika två gånger redan. I kåkstäderna runt Kapstaden fick jag möjlighet att undervisa både lärarna och barnen, säger Margareta. 

Det här är Margareta:

Ålder: 66 år.
Bor: Åhus.
Familj: Ensamstående, 2 vuxna barn.
Gör: Speciallärare.
Om Drömmen om det godaFyra olika enkla metoder för att skapa det egna lugn och ro-systemet.
Kontakt: info@komtillro.com

Det här är Ingrid:

Ålder: 67 år.
Bor: Åhus.
Familj: Man, 3 vuxna barn.
Gör: Pensionär, fördetta rektor.
Om Drömmen om det goda: Ett sätt att öka lugnet i klassen.
Kontakt: ingrid.torstensson@dreamofthegood.org

Det här är ”Drömmen om det goda”

En stillhets- och mindfulnessmetodik ämnad att användas i förskolor och skolor upp till och med gymnasiet. Övningarna grundar sig på forskningsresultat och erfarenhet och är utformade att främja barns fysiska och psykiska hälsa. 

De förebygger också stress- och mobbningsproblematik. Resultat har visat att både elevers och lärares studiemiljö förbättras och ger ökad koncentration. Cirka 30 förskolor och 100 skolor i Sverige använder metoden i någon form.

Läs mer på: dreamofthegood.org

De fyra metoderna

  • Stillhet: Enkla avslappnings- och visualiseringsövningar. Övningarna görs stillasittande och gärna med slutna ögon. Exempel: Andas djupt och långsamt och lyssna till din egen andning.
  • Beröring: Enkel massage från den klassiska massagen som barn kan göra på varandra. I beröringen ingår träning av koncentration och uppmärksam närvaro.
  • Reflektion: Samtal om existentiella teman. Vad är mod? Vad är kärlek? En viktig del av övningen är att lära sig lyssna på varandra och sig själv, lyssna bakom orden, och tala från hjärtat. Övningen inleds med en stunds stillhet. Gruppen kan få till uppgift att göra en egen talpinne, som man håller i när man talar. 
  • Rörelse: Meditativ gång. Koncentrationen består i att flytta uppmärksamheten från huvudet till fötterna och känna beröringen av foten med marken eller golvet. Man kan till exempel tänka ja, när man sätter ner sin högerfot och tack, när man sätter ner vänsterfoten.

Margareta och Ingrid visar den enkla meditationen "tummen i handen". Montage. Foto: Kersti Hilding Hansen.

Tummen i handen

En liten och enkel meditation
1. Sitt ner.
2. Blunda.
3. Placera dina tummar inne i dina händer.
4. Vila händerna i knät.

Så här tycker eleverna!

Edwin Carlsson. Foto: Kersti Hilding Hansen

Edwin Carlsson, 16 år, Fjälkingeskolan:
”Det blir lugn och ro på lektionen. Man kommer ner i varv och kan jobba bättre. Det är bra att man har lärt sig att ge positiv beröring till varandra”.

Emmy Nilsson. Foto: Kersti Hilding Hansen 

Emmy Nilsson, 15 år, Fjälkingeskolan: 
”En avslappnande metod som stärker koncentrationen”.

Erik Ingeshög. Foto: Kersti Hilding Hansen

Erik Ingeshög, 15 år, Fjälkingeskolan:
”Jag har märkt skillnad på mig själv. Just den dagen som jag har haft stillhetsövning har jag känt mig lugnare”.


Malin Olsson. Foto: Kersti Hinding Hansen

Malin Olsson, 15 år,  Fjälkingeskolan:
”Det har varit bra att lära sig Drömmen om det goda för det kan hjälpa en att koncentrera sig bättre och att lyckas”. 


Johan Wennerholm. Foto: Kersti Hilding Hansen

Johan Wennerholm, 15 år, Fjälkingeskolan:

”Metoden har gjort mig lugnare, jag har lättare att koncentrera mig. Det är skönt för kroppen”. 

 

Anmäl dig till Näras nyhetsbrev!

Få alla våra nyheter direkt i din inkorg, varje vecka:

Jag har läst och godkänner villkoren.

Fler artiklar

Publicerat

Prenumerera

Nära är en tidning som skriver om andlighet och inre välbefinnande. I tidningen medverkar det kända mediet Benny Rosenqvist och flera andra intressanta personligheter.