Med österländska filosofier och nyandligheten har många rörelser dykt upp och det finns all anledning att vara vaksam på vad som är sunda rörelser och vad som inte är det. Det har till och med hänt att jag själv beskyllts för att vara sektledare. Och det är ju klart – hur argumenterar man mot det? Jag menar, det faller på sin egen orimlighet då en sektledare aldrig skulle erkänna att han eller hon är det. Ofta är det okunnighet som ligger bakom sådana påståenden. Det finns faktiskt gott om information och forskning kring det här med sekter så för den som vill ta reda på fakta, så finns det att tillgå.
Nedanstående text* har jag hämtat från www.so-rummet.se då jag tycker att de är ganska enkla, sakliga och tydliga i sin korta beskrivning. På sidan hittar du mer information om litteratur som finns i ämnet. Jag rekommenderar att du läser på – det finns många i vår herres hage och allt är kanske inte alltid som det ser ut att vara.
- Gruppen är en frivillig organisation. Även om medlemskapet är frivilligt existerar oftast en tröskel för att uppnå medlemskap i gruppen. Inom t.ex. Scientologikyrkan kännetecknas denna tröskel av olika utbildningspaket som medlemmen måste genomgå. Inom Hare Krishna sker introduktionen till rörelsen i en slags invigning i samband med en ritual.
- Gruppen är exkluderande. Sekten kräver oftast att medlemmen ska leva upp till vissa etiska och ideologiska krav. Tvivlar och ifrågasätter man sektens ideologi riskerar man att uteslutas ur sekten.
- Medlemmarna utgör en andlig elit. Sektens medlemmar får tidigt veta att de är en del av en utvald elit samtidigt som sektledaren upphöjs till skyarna som en profet vars profetior och texter kan jämföras med t.ex. Bibeln.
- Gruppen är i konflikt med samhället. Eftersom punkterna 1-3 står i tydlig konflikt med många av de rådande grundnormerna i olika samhällen, är det naturligt att dessa sekter oftast hamnar i dispyt med samhället.
- Alla är ”präster”. Även om sektens ledare har en tydlig auktoritär roll så har alla sektens medlemmar rätt till sanningen. Det finns även ett slags förakt för den som befinner sig utanför sekten.
- Höga etiska krav. Det starka kollektiv som stärker sekten gör att dess medlemmar blir väldigt hängivna. Tiden inom sekten blir mycket regelbunden och medlemmar förväntas redovisa vad de gör under deras fritid.
- Absolut lydnad. Detta brukar vara den del som främst kännetecknar en sekt. Sektens medlemmar har lite att säga till om när det gäller gruppens utformning och definiering av läran och verksamheten.
Naturligtvis så finns det ”mildare” eller mer ”kraftfullare” varianter av dessa punkter och behöver inte finnas enbart inom det andliga. De finns även inom andra områden exempelvis vetenskap och politik.
Var rädd om dig. Lyssna på din känsla – är det kärlek du känner när du är i kontakt med människor inom vissa områden och är det kärlek som förkunnas? Om inte så fundera på om det är där du ska vara.
Jai Thornell
www.loveit.se
