Uppdatering 12 januari, 2021: Nu finns hela serien tillgänglig på SVT Play. Du hittar den HÄR!
Vi träffar Pernilla och Amanda Romare, mor och dotter, för att prata om projektet Gabriel Klint – ängeln som lever sitt liv här i Sverige och räddar människor från att ta sitt liv. Tanken med projektet, som de initierat och driver, är att med hjälp av en webbtv-serie och portal på Internet avdramatisera ämnen som döden, självmord, andliga upplevelser och existentiella frågor.
Målgruppen är framför allt unga människor, 13–18 år.
– Det allra viktigaste, och syftet med projektet, är att visa att ingen är ensam om att ha svåra eller konstiga tankar, framhåller Amanda Romare.
– Vi tror att vi kan vara startpunkten för den negativa spiralen. Att alla man ser omkring sig verkar leva sina glada, oproblematiska liv, och att det bara är man själv som mår dåligt.
Utöver webbtv-serien och en portal, denandrasidan.se, har de skapat en ångest-app och en 3D-meditations-app. Samt instagram-serien #dodliga där unga människor i kris filmar sig när de har det som värst.
– Tanken med de olika formaten är att man kan välja grad av engagemang, från att vara aktiv via den sociala portalen på nätet till att passivt titta på en tv-serie i korta avsnitt. Helt beroende på hur man mår och känner sig, förklarar Pernilla.
– Men viktigast är igenkänningsfaktorn, förtydligar Amanda. Att känna igen sig i sin ångest eller sina tvångs- eller självmordstankar och känna att man inte är ensam när man ligger där i sängen och brottas med jobbiga känslor och tankar.
Amanda pratar av egen erfarenhet. Sedan tonåren ställde hon sig frågor som ”Varför lever vi?” och ”Kommer allt att bli svart sen?”. Tankarna kring döden skrämde, gav henne ångest och fick henne att känna sig väldigt ensam. I tonåren hade hon svårt att prata med vännerna om detta. Även med de vuxna eftersom hon var rädd för att bli stämplad som konstig. Därför skapade hon Gabriel Klint.
– När jag väl började prata om det märkte jag att det fanns någon i varje kompisgäng som bar samma mörka känslor, helt för sig själv.
Det finns redan många organisationer som jobbar för att förbättra ungas mående på jättebra sätt, och för Amanda Romare har det varit viktigt att hitta ett eget tilltal.
– Men vi ville inte göra en tv-serie för visning i skolorna, utan nå framför allt unga människor på deras fritid. För att på ett förhållandevis lättsamt sätt beröra tunga och viktiga ämnen.
Forskning visar dessutom att tittarna inte vill ha ”predikande” filmer och tv-serier, utan historier som öppnar upp för individuell tolkning och meningsskapande, poängterar hon.
Tv-serien Gabriel Klint är en kärlekshistoria i genren fantasy och den handlar om ängeln Gabriel Klint som i skepnad av en fysisk människa får ”känningar” om svåra livssituationer och räddar människor som planerar att ta sitt liv.
– Gabriel ger livslusten tillbaka i svåra situationer, berättar Amanda. Egentligen får änglarna inte ändra, göra det bättre eller lägga sig i den livsbana en person valt inför jordelivet. Dock kan Gabriel inte låta bli, som när han förälskar sig i människan Abby, något som är helt förbjudet.
Filmen har spelats främst in i nordvästra Skåne och Helsingborg där den så kallade Änglaborgen finns – verklighetens borg heter Kärnan och finns i Helsingborgs city. Men filmen är också inspelad på Färöarna. 
Huvudpersonen, ängeln Gabriel Klint, spelas av Charlie Gustafsson som blivit känd som kocken Kalle i tv-serien ”Vår tid är nu”. Några biroller spelas också av kända skådespelare, som den nyligen avlidne Johannes Brost samt Happy Jankell från tv-serien ”Jordskott”.
Nya talanger lyfts också fram, så som Amandas syster Adina Romare i huvudrollen som Abby och Ousman Holmén.
– Jag ville göra något för unga som jag själv, men visste inte riktigt vad. Och så en sommardag när jag låg på Paulins brygga i Båstad, kom hela boken om ängeln Gabriel Klint plötsligt till mig.
Hon skrev boken men manuset refuserades av bokförlagen.
– Så vi tänkte ”vi gör en trailer för att sälja in bokmanuset”. Men i stället blev det en webbtv-serie i tio delar, vilket nu visar sig ligga helt rätt i tiden.
Upprinnelsen till berättelsen om ängeln Gabriel Klint är alltså Amanda Romarens egna upplevelser.
– I tonåren tänkte jag väldigt mycket på döden och sökte en plattform för att utforska det, säger hon. En gång gick jag till en präst, men det blev helt fel.
– Av min omgivning blev jag mer eller mindre stämplad som galen när jag berättade att jag pratade med Gud.
Och döden skrämde henne.
– En kväll kände jag att nu kommer det att ske. Jag kommer att dö, och det gjorde jag. I alla fall kändes det så. Jag låg i sängen och dog. Försvann. Det blev helt svart. Jag var totalt ensam, utraderad och fanns inte längre. Det var precis det som jag fruktat mest med döden, att vi dör och det inte finns något mer.
– Efter några dagar hade jag ytterligare en stark upplevelse. Den började likadant som den tidigare upplevelsen, men den här gången gick berättelsen vidare och jag såg mig själv uppifrån. Det var lugnt och skönt. Jag kände mig inte ensam.
I efterhand har Amanda kopplat ihop de båda upplevelserna och tolkat det som att den första upplevelsen handlar om kroppens död och den andra om själens bild av vad som sker när vi dör.
– Det behöver med andra ord inte vara en konflikt mellan de två berättelserna eller synsätten, utan det handlar om vad man identifierar sig med, kommentarer Pernilla.
Efter de båda dödsupplevelserna var Amanda inte längre lika rädd för döden. Hon kände att hon hade fått svar, en tryggare bas och ville dela med sig till andra.
– Idag är det en helt annan öppenhet att prata om döden än det var då.
– Ja, vår erfarenhet är att det har skett en stor förändring på de senare åren när det gäller att prata om döden och mental ohälsa, fortsätter Pernilla. Däremot verkar det fortfarande vara tabu att prata om andliga upplevelser.
– Som en del i projektet har min syster Adina och jag åkt runt till olika fritidsgårdar och skolor i Sverige för att prata om vårt arbete med projektet och om psykisk ohälsa, säger Amanda. Vi berättar att vi bland annat ordnar ungdomsläger. I somras hade vi läger tillsammans med Jon-Henrik Fjällgren som har egen erfarenhet av psykisk ohälsa.
– Vi vill involvera ungdomarna, skapa nätverk. Därför bjuder vi in till att delta i vårt arbete eller höra av sig till oss om de har frågor.
Amanda har erfarit att det inte är döden som det är mest tabu att prata om, utan egna andliga upplevelser som man inte vågar berätta om för någon annan.
– Det är märkligt tycker jag, eftersom så många verkar ha haft andliga upplevelser. Min erfarenhet är att när man börjar prata om andliga upplevelser, så möts man ofta först av skepsis. Men efter en stunds prat kommer det fram att även samtalspartnern haft en upplevelse, kanske en märklig dröm som visade sig vara sann eller ett oförklarligt sammanträffande.
En förklaring till att det fortfarande är svårt att ibland prata om övernaturliga fenomen i Sverige kan vara att vi lever i ett samhälle som är starkt präglat av en naturvetenskaplig föreställning av verkligheten, och att man kan vara rädd för att framstå som naiv eller vidskeplig, menar Amanda och Pernilla.
Det kan också bero på att det är svårt att sätta ord på sin tro och sina känslor, eller formulera sina upplevelser och erfarenheter. Det kan även vara så att man inte vill prata om detta, för att man anser att det är för privat eller ”heligt”. Att känslan ska ”förstöras” eller förminskas om man försöker klä den i ord.
Projektet Gabriel Klint drivs som en stiftelse. Ungdomar i olika åldrar har varit involverade i uppbyggnadsprocessen. Det finns också en referensgrupp med representanter från olika verksamheter och organisationer. I gruppen finns bland annat personer som har haft någon närstående som tagit sitt liv, yrkesarbetare inom krishantering, filosofer och etiker för att rådfråga om lämpligheten i det som de vill ta upp.
– De första två åren i projektet gick nästan uteslutande till att söka pengar, konstaterar Amanda. Vi fick en del stöd från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), EU på landet, Skandia idéer för livet och Boost HBG som gjorde att vi kunde arbeta vidare.
– Men det stora lyftet kom hösten 2014, när stiftelsen fick ekonomiskt stöd från Allmänna Arvsfonden, Region Skånes Sociala Investeringsfond och Film i Skåne för att förverkliga projektet.
– Ja, det var en otrolig lättnad, kommenterar Pernilla. Stödet från Arvsfonden är ovärderligt.
Det som har gett Pernilla, Amanda och systern Adina mest kraft att kämpa vidare med projekten är kontakten med unga människor som funderar på dessa frågor, eller som mår dåligt.
– Att känna att man kan göra något för någon annan är det viktigaste, säger Amanda. Kan vi göra något för en enda människa, då har det varit värt det. Trots alla personliga försakelser.
Psykisk ohälsa växer
- Enligt statistik från Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP) vid Karolinska Institutet, var antalet självmord i Sverige i åldersgruppen 15-24 år, 128 personer (var av 41 kvinnor och 87 män) 2016.
- Trenden har varit nedåtgående sedan 2013 då 176 personer i åldersgruppen tog sitt liv.
- Vidare visar Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) att andelen unga människor i åldern 16-24 år med psykiska symtom som ängslan, oro eller ångest har ökat från 20,5 procent 2008-2009 till 28 procent 2014-2015. Ökningen gäller båda unga män och kvinnor men det är betydligt vanligare att kvinnor uppger psykiska symtom och mental ohälsa än att män gör det.
Här kan du hitta Gabriel Klint:
denandrasidan.se
(samlingsplats för hela projektet)
Instagram: gabriel_klint
Facebook: Gabriel Klint
Youtube: Gabriel Klint
gabriel.klint.com
Det här är Amanda:
Ålder: 29 år.
Bor: I Malmö.
Familj: Singel.
Gör: Producent och projektledare.
Kontakt: amanda@romare.se
Det här är Pernilla:
Ålder: 54 år.
Bor: Grevie, vid Båstad.
Familj: Två döttrar och en son.
Gör: Regissör.
